Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perugia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Peruströmmen—Pesjkov
176
ull e. d.), buren antingen som
ersättning för naturligt hår 1. som
prydnad. Dekorativa P. buros av
forntidens egypter (se ill. till
Egypten sp. 754), assyrier och
perser, under det att de hos
grekerna endast tillhörde
skåde-spelarmaskerna. Som ett viktigt
komplement till den manliga
klädedräkten infördes under
1600-t. allongeperuken (se
d. o. och ill. till Piper), som i
Sverige bibehöll sig till mitten av
1700-t. Vid denna tidpunkt blevo
P. mindre, hårfästet markerades,
och nackhåret inneslöts till en
början i en pung av tyg 1. läder
samt hopbands senare med en stor
rosett (se ill. till Ludvig sp.
794). Ur detta mod
utvecklades stångpiskan (se
Hårpiska och ill. till R o b e s
-p i e r r e), urspr. buren endast av
soldater, under senare delen av
1700-t. allmänt mod. P. buros
tidigast i naturliga färger, under
1700-t. i allm. vitpudrade. Vid
1700-t :s slut upphörde det
allmänna bruket av P., som dock
ännu ingår i ämbetsdräkter för
vissa engelska befattningshavare,
bl. a. domare. — Perukstil,
förklenande benämning (med
hänsyftning på allongeperuken) på
barockstilen, riktad mot dess
svulst och onatur. —
Perukstock, träkubb i form av ett
människohuvud, varå peruker
tillverkas ; i överförd bet. person
med förlegade åsikter.
Peru’strömmen, se Stilla
havet.
Peruzzi [-ro’ttsi], B a 1 d a s
-sare, f. 1481, d. 1537, italiensk
arkitekt och målare. Som arkitekt
utbildad under Bramante och
genom grundliga klassiska studier,
skapade han sitt främsta verk i
Palazzo Massimi alle Colonne i
Rom. Han medverkade även vid
byggandet av Peterskyrkan. Som
målare verkade han framför allt
som dekoratör, bl. a. i Villa
Farne-sina i Rom, som förr ansågs byggd
av P. men nu tillskrives Rafael.
Perve’rs (lat. perve’rsus),
förvänd, onaturlig (vanl. beteckning
för abnorm könsdrift). — Subst.:
perversite’t.
Pesa’d (fr. pésade), se
Rid-ning.
Pesa’nte, ital., tungt.
Pe’saro, huvudstad i prov.
Pe-saro e Urbino, Marche, mell.
Italien, vid Adriatiska havet.
Biskopssäte. 23,000 inv. —
Prefekturen, fordom hertigligt palats,
uppfördes vid 1400-t:s mitt av
Luciano Laurana. I närheten av
P. ligger Villa Imperiale, en
ståtlig renässansanläggning.
Pescadores [-då’res] (port.,
Fiskaröarna), jap. Hokoto,
japansk ögrupp i Formosasundet. P.
äro av vulkaniskt ursprung och
omges av korallrev. C:a 120
kv-km. 60,000 inv.
Pesca’ra, Fernando
(Fer-rante) d’A v a 1 o s, markis P.,
f. 1489, d. 1525, spansk härförare,
hade huvudandelen i segern vid
Pavia 1525. Han var gift med
skaldinnan Vittoria Colonna.
Pe’schel, Oskar, f. 1826, d.
1875, tysk geograf, prof, i Leipzig
1871 (se Geografi sp. 1183).
Pese’ta (sp., eg. liten vikt),
spansk myntenhet om 100
cénti-mos, nominellt = 72 öre.
Peshawar [pejsjåo’a],
huvudstad i Nordvästgränsprovinsen,
Britt. Indien, ö. om
Khaibarpas-set. Starkt befäst. Livlig handel.
Ändpunkt för järnväg och
karavanvägen från Kabul. 105,000 inv.
Pesji’tto (syriska, den
allmänna), den egentliga syriska
kyrkobibeln, från omkr. 412.
Pe’sjkov [-kaf], Alek se j
M a k s i m o v i t j, se G o r k i j.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
