- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
97-98

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pelusker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

Pelusker—Pendel

98

rikaste delen, Pelt ur azonen,
av alunskiffern.

Pelu’sker (ty. Peluschken), se
Ärter.

Pe’lworm, P e 11 w or m, se
Frisiska öarna.

Pelvoux [-vo’], massiv i
Väst-Alperna, på franskt område. Rikt
på glaciärer. Högsta topp 4,103 m.

Pemba [pe’mmbo], se S a n s i
-bar.

Pembrokeshire [-[pe’mmbrok-sjo],-] {+[pe’mmbrok-
sjo],+} grevskap i s.v. Wales,
England, vid S:t .Georgskanalen.
Många gamla slott. Goda hamnar,
bl. a. Milford Haven.
Boskapsskötsel, fiske, bergsbruk. 90,000
inv. Huvudstad Haverfordwest.

Pemmican [pe’mmikon], ett
slags konserver, bestående av lika
delar köttpulver och fett.

Pen (etym. besläktat med
pinne). 1. Gallionspen,
främre timret å gallion å
segelfartyg, på vilket vanl.
gallions-bilden är anbragt. — 2. H
amma r p e n, den för uträckning
(se Räcka) av ett arbetsstycke
avsedda, mejselfor made ändan av
en hammare (p enhammare).
P. är å kulhammare utbytt
mot en kula, varigenom
hammaren blir lämpligare för nitning
o. d.

Penalite’t (eng. penalty, straff,
vite), tilläggsvikt vid
hästtävlingar, där hästen skall vara
belastad med viss minimivikt.

Penang, P i n an g, ö v. om
Malacka, på ung. 5° n. br., ingår i
Straits Settlements. 280 kvkm.

Pena’ter (lat. pena’tes), hos
romarna husgudar, som under
sitt särskilda beskydd hade husets
förrådskammare 1. skafferi
(pe’-nus). I motsats till larerna (se d.
o.) uppfattades P. icke urspr.
som särskilda
gudaindividualite-ter. Staten hade också sina P.,
vilka dyrkades i Vestas tempel på

T. v. konisk, t. h. plan pendel. A
tyngdkraft, B dess komposant längs banan,
C centripetalkraft.

Forum romanum. — P. användes
bildligt i bet. bopålar, hemvist.

Pence [penns], se Penny.

Penchant [paijsja’r)], fr.,
böjelse, förkärlek.

Pencz, Penz [pännts],
Georg, f. omkr. 1500, d. 1550,
tysk gravör, en av de s. k.
Klein-meister (se d. o.).

Pendang [pangda’ng] (fr.
pen-dant, av lat. pende’re, hänga), eg.
något, som hänger; motstycke,
motsvarighet, något, som väl
passar tillsammans med något annat.

Pendel (av lat. ptfndulus,
hängande), i allm. en kropp, som
under tyngdens inflytande utför
svängningar kring en horisontell
axel (plan P.) 1. en fast punkt
(sfär i sk P.). K oni sk P. 1.
centrifug a’Ipendel är en
sfärisk P., vars punkter
beskriva horisontella cirklar kring
lodlinjen genom
upphängnings-punkten. Tyngdkraftens
horisontella komposant verkar
härvid som centripetalkraft (se fig.).
— Fri säges en P. vara, som
ej påverkas av andra krafter
än tyngdkraften. Den
matematiska P. har hela sin massa
koncentrerad i en punkt;
förbindelsen mellan denna punkt och
upphängningspunkten 1. -axeln
består av en viktlös stång.
Pendel-längd är denna stångs längd.
För en plan matematisk P., som
utför små svängningar, är
sväng-ningstiden den tid, som förflyter

4. - Le x. IX. Tr. 19. 10. 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free