Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastoralbreven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Pastoralbreven—Patarener
38
liv; som hör till en kyrkoherdes
åligganden.
Pastoralbreven kallas
stundom breven till Timoteus och
Titus, emedan de ge råd och
anvisningar för en
församlingsföreståndares ämbete.
Pastoralexamen, en 1693
inrättad examen, som inför
domkapitel skulle avläggas av präst
ss. villkor för erhållande av
pastorat. P., som skulle främja
prästerskapets fortsatta bokliga
studier, upphävdes 1884.
Pastora’t, området för en
kyrkoherdes (pastors)
ämbetsverksamhet. Ett P. består med få
undantag av en 1. flera territoriella
församlingar. Jfr Prästval.
Pastoratshandeln, benämning
på det särskilt under Gustav III: s
regering förekommande
missbruket, att en präst för erhållande av
ett regalt pastorat måste erlägga
en lösesumma. Systemet
utbildades särskilt av E. Schröderheim,
för vilken det blev en betydande
inkomstkälla. P. väckte häftig
opposition, och införandet av en
ecklesiastik beredning 1786 under
ledning av K. G. Nordin gjorde
slut på P.
Pastorsadjunkt, resp,
komministersadjunkt, extra
ord. präst, som i ett pastorat
tillfälligt anställes som kyrkoherdes,
resp, komministers personliga
ämbetsbiträde vid sjukdom, hög
ålder o. d. Till skillnad från dessa
s. k. personliga
adjunkter finnas s. k. ständiga
adjunkter (förr
pasto-ratsad junkter) som ss.
stadigvarande förordnas i sådana
pastorat, där ständigt
ämbetsbiträde åt kyrkoherden på grund av
pastoratets storlek är behövligt.
Pasto’s, p a s t ö’s (ital.
pas-toso, degig), tjockt pålagd (om
färg på en målning) ; fyllig (om
vinsmak).
de la Pasture [dalapastyT],
se van der Weyden.
Pastörise’ring, se P a s t e u
-risering.
Pastö’s, se P a s t o s.
Pa’sviks älv, kommer från
Enare träsk i n. Finland, bildar
under större delen av loppet (95
km. av 128) gräns mellan Norge
och Finland och mynnar i en arm
av Varangerfjord.
Patago’nien, högplatåområde i
s. Argentina, mellan Anderna och
Atlanten huvudsaki. s. om Rio
Negro. P. är högst i n. invid
Anderna (800—1,000 m. ö. h.) och
sänker sig kraftigt mot kusten.
Det genomdras av enstaka
höjdsträckningar. Ytlagret utgöres
huvudsaki. av lössbildningar samt
moräner och sandavlagringar från
istiden. Till stor del är platån
avloppslös; flerstädes strömma dock
floder i djupa canons till
Atlanten. — P. bebos bl. a. av p a t a
-gonier (av sp. pata, tass,
avseende deras ursprungliga
fotbeklädnad av skinn), ett indianskt
ryt-tarfolk, som lever av jakt med
bolas (se Indianer sp. 1298)
och bor i toldos, långa tält,
stående på tre rader tältstänger.
Pataholms köping, ort i Älems
skn, Kalmar 1. P. uppväxte på
1600-t. som Kalmars lydköping
och nederlagsplats. 95 inv.
Patare’ner. 1. Anhängarna av
en kyrkligt revolutionär rörelse i
Milano och en del andra städer på
1050—70-t. (namnet sannolikt
från lumphandlarnas kvarter,
pa-taria, i Milano), som
proklamerade starkt asketiska reformkrav,
kamp mot simonin m. m. och en
tid understöddes av kurian. — 2.
P. kallades sedermera även vissa
slag av katarer, trol. dock utan
sakligt sammanhang med P. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
