Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Passim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Passionsverktyg—Pastell
32
historien (se d. o.). Dylika dramer
förekommo under den senare
medeltiden mångenstädes, och de
kvarlevde även senare här och var,
särskilt i Syd-Tyskland och
Schweiz. Till modern tid har den
gamla passionsspelstraditionen
bevarats främst i Oberammergau,
där man på grund av ett under en
pestepidemi 1634 givet löfte vart
tionde år uppför ett stort P.,
behandlande hela Kristi pinas
historia. I uppförandet, som äger rum
på en delvis i anslutning till
medeltida förebilder uppbyggd
scen, deltar större delen av byns
befolkning (de uppträdandes
antal är över 500 personer). Se ill.
sp. 29—30.
Passionsverktyg, se
Passion 4.
Pa’ssiv (lat. passi’vus, av pa’ti,
lida), se Aktiv och P a s
-s i v u m.
Passivite’t, egenskapen att
vara passiv;
overksamhetstill-stånd. — Kem. Egenskap hos
järn, tenn och krom att under
vissa förhållanden ej påverkas av
koncentrerad salpetersyra; beror
trol. på att metallen beklädes
med ett skyddande oxidskikt.
Passiv rörelse, term, använd
inom sjukgymnastiken för att
beteckna en av patienten utan egen
medverkan utförd rörelse.
Pa’ssivum (lat., av pa’ti,
utstå, lida), ett av verbets tre genus
(se d. o. sp. 1177). P. uttrycker,
att det, som reellt sett är objekt
för en verbalhandling, tas till
utgångspunkt för framställningen
och göres till subjekt (i formellt
grammatisk mening, vanl. också i
logisk-grammatisk; jfr
Subjekt). Det s. k. handlande
subjektet, här kallat agent (se d. o.),
uttryckes genom oblik kasus, ev.
föregången av preposition (t. ex.
han föraktas av alla-, jfr akti-
vum: alla förakta honom). P.,
som i indoeuropeiska språk till
stor del vuxit fram ur medium,
uttryckes i nord, språk vanl.
genom omskrivning med particip 1.
med en ur reflexivt uttryckssätt
framgången form på -s; t. ex.
h an har blivit 1. är slagen, han
föraktas (där -s är en rest av
re-flexivet san’, sik). Även s. k.
opersonligt P. finns: det skrivs för
mycket. Jfr Deponens.
Passpoa’1 (fr. passe-poil),
snöre, insytt i en söm på 1. i
kanten av ett klädesplagg.
Pa’ssus, lat., steg. 1. Romerskt
längdmått, ung. = 1,5 m. — 2.
Ställe i en skrift 1. ett yttrande.
Passy [-si’], Frédéric, f.
1822, d. 1912, fransk politiker och
nationalekonom, deputerad 1881
—89, framstående ekonomisk
författare och ivrig förkämpe för
världsfredstanken. Han
medverkade bl. a. vid stiftandet av
inter-parlamentariska unionen och
erhöll 1901 tills, med H. Dunant
Nobels fredspris.
Pa’sta (lat., deg), preparat,
principiellt likartat med salva
men av fastare konsistens.
Paste’j (mlty. posteide, urspr.
av lat. pa’sta, deg), anrättning av
fisk, kött 1. frukt, inbakad i deg
och gräddad i ugn.
Pastell I-
pastellmålning utföres på papper med
färgstift (ital. pastello, av pasta,
deg), innehållande torr, kritartad
färg, beredd av finmalen gips,
blandad med miner aliska
färgämnen. Pastellkritor finnas i en
mängd färgnyanser. Den färdiga
målningen är ytterst ömtålig för
beröring och för fukt, varför den
måste förvaras inom glas och
tättslutande ram. — P.
utvecklade sig småningom ur bruket att
teckna med färgkritor (jfr
Handteckning), praktiserat av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
