Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pantsjatantra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597
Pantsjatantra—Papegojor
1598
godsets ägare råkar i konkurs —
hantverkare i gods, som lämnats
till reparation, för vilken
betalning ej erlagts, dels
försäljnings-kommissionär för vissa kostnader
i varor, som lämnats honom till
försäljning, dels ock innehavare
av s. k. sjöpanträtt (se d. o.). —
P. upphör, a) om panten förstöres,
b) om borgenären avsäger sig P.,
c) om panten återvinnes till
konkursbo, d) genom preskription
(vid försummad
inteckningsför-nyelse), e) om skulden, för vilken
pantsättningen ägt rum,
återbetalas 1. efterskänkes och f) om
panten försäljes. De i handelsbalken
förekommande stadgandena om
försäljning av lös pant tillämpas
emellertid icke i praxis. Har
sålunda avtalats, att panten får
försäljas, om betalning ej erlägges å
för fallodagen, är detta avtal
gällande; dock måste försäljningen
ske å offentlig auktion, och
pant-tagaren är redovisningsskyldig
gentemot gäldenären. Beträffande
P., som uppkommit genom
utmätning, måste försäljning äga rum i
den ordning, som stadgas i
utsök-ningslagen. — P. i fast egendom
uppkommer genom a)
pantförskrivning i förening med
inteckning (se d. o.), b) särskilt
stadgande i lagen om P. för ogulden
köpeskilling, c) utmätning och d)
domstols beslut. P. i fast egendom
upphör på samma sätt som P. i
lös egendom samt dessutom
genom expropriation av den
pantsatta egendomen.
Pantsjata’ntra, annan form för
Pantja tantra (se Indisk
litteratur sp. 1340).
Pantsjen-lama, se L a m a.
Pa’num, Peter, f. 1820, d.
1885, dansk fysiolog,
grundläggaren av fysiologin i Danmark. P:s
forskning rörde sig spec. om
frågor av allmänt medicinskt
in
tresse, bl. a. om näringsmedlens
utnyttjande.
Pa’oli, se K o r s i k a.
Pa’pa (lat., fader), påve
(se d. o.).
Papai’n, se Melonträdet.
Papali’sm, se Episkopalism.
Papaw, se Melonträdet.
Papa’ver, se V a 11 m o.
Papavera’ceae, växtfamilj
(ordn. RhoeadaTes). Hithörande
äro mest örter, ofta med
mjölksaft; blommorna ha vanl. 2
foder-och 4 kronblad och oftast talrika
ståndare. Frukten är vanl. en
kapsel; fröna äro oljehaltiga. C:a
600 arter äro kända, mest i
tempererade och subtropiska länder.
Hit höra bl. a. Diely’tra,
Esch-scho’ltzia, jordrök, nunneört,
skel-ört och vallmo.
Papaveri’n, växtbas i opium
(se d. o.), som på grund av sin
hämmande verkan på glatt
muskulatur användes mot vissa
spastiska tillstånd (kramp i blodkärl,
urinblåsa m. m.).
Papaya [-pa’ja], se
Melon-trädet.
Papee’te, stad på Tahiti (se
Franska Oceanien).
Papegojor, Psi’ttaci, en ordn.
Fåglar, övernäbben är hög, i
spetsen nedböjd och står i
ledförbindelse med pannbenet.
Undernäbben är kort och trubbig,
tungan tjock och muskulös. Andra
och tredje tån äro framåtriktade,
första och fjärde bakåtriktade
(klätterfötter). Fjäderdräkten
prunkar vanl. i bjärta färger. P.
leva i varma länder, spec.
Amerika, flockvis, under
fortplant-ningstiden parvis, i skogstrakter,
livnära sig huvudsaki. av
växtämnen och häcka i ihåliga träd,
jordhålor, bland klippor etc. P.
hållas ofta i fångenskap,
omtyckta bl. a. för sin förmåga att
efterhärma mänskligt tal. Vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
