Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Osmotiskt tryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Ossifikation—Ost
1460
tarrörelsens svagheter väckte stor
uppmärksamhet. O:s senare
alstring utgöres bl. a. av historiska
romaner samt nutidsberättelser av
förströelsekaraktär.
Ossifikatio’n (av lat. os, ben,
och fi’eri, bildas), benbildning.
Osslund, Helmer, f. 1866,
målare, har målat norrländska
motiv i en av starka färger
utmärkt, närmast med
Konstnärsförbundets samhörande stil.
Ossoviec [-så’vjäts], f. d. rysk
spärrfästning vid Bobr,
stödjepunkt för de ryska operationerna
under världskriget till sommaren
1915.
Ossua’rium (lat., av os, ben),
behållare 1. rum för de avlidnas
ben. I Grekland är det ett
gammalt bruk att efter tre år
uppgräva dessa och lägga dem i O.
Ost, se Väderstreck.
Ost, födoämne, berett av mjölk
genom utfällning (koagulering,
ystning) av ostmassa, antingen
med löpe, då O. bildas av
para-kaseinkalk, 1. med en syra, som
utfäller fritt kasein. I Sverige
be-redes endast löpeost. Mesost (se
d. o.) är ej O. i egentlig mening.
— Ystningen sker vanl. i
ostkar med en inre plåtbeklädnad,
inom vilken ånga inledes för
uppvärmning. Vid 27°—28° för
mager, 32°—34° för fet mjölk inröres
efter vartannat salpeter (för att
hindra för stark jäsning), färg,
beredd av orleana, löst i
alkoho-lisk natronlut, surmjölk och löpe.
Surmjölk 1. renkultur av
mjölk-syrebakterier till sättes för att
reglera ostmognaden och göra O.
smidig (utan denna tillsats blir O.
seg, vid för stor tillsats torr och
spröd). Den löpnade ostmassan
b r y t e s, vanl. med amerikansk
ostkniv, bestående av en ram med
lodräta klingor, röres och
sönderdelas därigenom i stycken av
lämplig (omkr. bönors) storlek
samt uppvärmes under
om-röring i c: a % tim. till lägst
30° för mager och intill 44° för
fet O., för att ostkornen skola
sammandra sig och avskilja
vassla. Vissa O. skållas 1.
pasteuriseras i vasslan, därigenom
att värmegraden under fortsatt
häftig omröring stegras under 5—
10 min. till 52°—56°. Härvid få de
mer värmehärdiga,
långstavfor-miga bakterier övervikten, vilka
vid O:s mognad åstadkomma
stora pipor. Massan upptas sedan
i en form, antingen omedelbart ur
vasslan 1. sedan den efter vasslans
avtappande söndersmulats; i
förra fallet får O.
helosttex-t u r, d. v. s. regelbundna, ovala
pipor, i det senare s m u 1 o s t
-textur med talrika, små,
oregelbundna pipor. Vissa O. saltas,
innan massan överföres i formar
(andra senare). Hårda O. p r e s
-s a s i formen, omgivna av en duk.
O. överdras före lagringen ofta
med en hinna av paraffin för att
hindra uttorkning. Den under
lagringen fortgående
ostmognaden innefattar
jäsningsomsätt-ningar, vilka ge de olika O. deras
karaktäristiska smak, lukt etc.:
mjölksockret övergår till
mjölksyra, kolsyra, propionsyra m. fl.
organiska syror,
kolsyreutveck-lingen ger upphov till O:s pipor,
mjölksyran förenar sig med en del
av parakaseinkalken under
bildande av fritt parakasein och surt
kalciumparakaseinat o. s. v. —
Efter fetthalten skiljes mellan
h e 1 f e t O., med en fetthalt
av minst 45 % av O:s
torrsubstans (vid den för mogen, hård
O. vanliga vattenhalten ung. 30—
33 % av totala vikten),
skum-mjölksost med högst 15—18
% fett, samt %- och % - f e t
O. med mellan dessa gränser
lig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
