Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar, Oscar, svenska konungar - 1. Oskar I - 2. Oskar II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1441
Oskar
1442
till Ryssland, och O. drevs då
längre i skandinavisk riktning än
förut. 1857 erbjöd han danske
konungen en defensivallians med
garanti för Slesvig. Då detta
förslag avböjdes, emedan Holstein ej
var inbegripet, drog sig O. djupt
sårad tillbaka. Säkerligen bidrog
denna besvikelse till att hans
länge försvagade hälsa samtidigt
bröts av en sjukdom, som
medförde ett långsamt avtynande.
Regeringen övertogs 1858 av
kronprins Karl. O. var sedan 1823 gift
med Josefina (se d. o.) och hade
med henne sönerna Karl, Gustaf,
Oscar och August samt dottern
Eugenia. — 2. O. II, den föreg:s
son, f. 1829, d. 1907, hertig av
Östergötland. O. ägnade sig åt
sjövapnet, i det han deltog i flera
flottexpeditioner till avlägsna
farvatten, arbetade för den ”stora
flottans” utveckling och
författade skrifter i sjömilitära ämnen.
För vetenskap och litteratur hade
O. alltid livligt intresse, och han
var en frikostig mecenat. Han
hade konstnärlig och musikalisk
begåvning och framträdde som
skald, vanl. under namnet Oscar
Fredrik; bl. a. skrev han en
diktcykel, Ur svenska flottans
minnen (1858). Under broderns,
Karl XV: s, regering hade han
intet politiskt inflytande. Som
konung (1872) avblåste han
de föregående årtiondenas
de-monstrationspolitik mot Ryssland
och Tyskland; särskilt verkade
han för ett gott förhållande till
Tyskland. O. var strängt
konstitutionell, och genom
statsminister-ämbetets inrättande 1876 kom
regeringskursen mindre än förut
att bestämmas av konungen. Vid
ministerskiftena var dock hans
insats ofta betydelsefull.
Samarbetet mellan regering och riksdag
önskade O. säkerligen ordnat ung.
Oscar II.
i överensstämmelse med E. G.
Boströms ”rikspolitik” på 1890-t.,
under det parlamentarismen var
honom tämligen främmande.
Försvarsfrågan torde ha legat
honom närmast om hjärtat, och det
var säkerligen till väsentlig del
O: s outtröttliga intresse, som höll
den uppe trots komplikationerna
i riksdagen. I 1901 års härordning
genomfördes äntligen den
allmänna värnpliktens grundsats, fastän
icke på ett för O. fullt
tillfredsställande sätt. I den omstridda
tullfrågan var O. principiell
frihandlare. Då tullskyddssystemet
segrade 1887, arbetade han för
försoning. I en diktamen till
statsrådsprotokollet (12 okt. 1888)
framhöll han skyldigheten för
statsmakterna att — med hjälp
av de ökade tullinkomsterna —
söka genom ålderdomsförsäkring
bispringa kroppsarbetarna. I
rösträttsstriden, som fyllde senare
delen av O:s regering, gjorde han
en personlig insats genom att
1906 vägra ministären Staaff att
46. — L e x. VIII. Tr. 25. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
