Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ornamentstick - Ornat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Ornat—Orometri
1422
blomstrade särskilt under
renässansen i Italien, i Tyskland med
de s. k. Kleinmeister och i
Nederländerna samt under 1600- och
1700-t. i Frankrike med Lepautre,
Bérain, Watteau, Boucher,
Oppen-ort m. fl. De spredos över hela
Europa och fingo den största
betydelse för stilutvecklingen, särskilt
inom konsthantverket. Se ill. till
Ornamentik sp. 1415—1419.
Orna’t (av lat. orna’tus,
utstyrsel), festlig skrud;
ämbets-skrud, särskilt högtidlig
prästskrud (se K yr koskrud).
Orne, se Svindjur.
Orne [årrn], 1. Departement i
n. Frankrike, kring övre O. 2.
Jordbruk, fruktodling,
framställning av cider, industri. 275,000
inv. Huvudstad Alengon. — 2.
Flod i n. Frankrike, utmynnar
i Engelska kanalen. Segelbar från
Caen. 152 km.
Orne’ra (lat. orna’re), pryda.
Ornitho’galum, växtsläkte
(fam. Lilia’ceae), lökväxter med
stjärnformiga, vita blommor. O.
umbella’tum, morgonst j ä r
-n o r, med upprätta blommor i
kvast, och O. nu’tans,
aftonstjärnor, med hängande
blommor i klase, bägge blommande på
våren, odlas som prydnadsväxter
och förvildas stundom. Ett par
andra arter odlas som krukväxter.
Ornitofi’la blommor (av grek.
o’rnis, fågel, och fi’los, vän), se
Pollination.
Ornitologi’ (av grek. o’rnis,
fågel, och lo’gos, lära), läran om
fåglarna. — Ornitolo’g,
person, som ägnar sig åt ornitologi.
Ornunga, socken i Älvsb. L,
jämte Nårunga, Skogsbygden,
Ljur, Kvinnestad och Asklanda
pastorat i Skara stift. 440 inv.
Ornässtugan i byn Ornäs i
Torsång skn, Kopparb. 1., vid
Runn, en märklig loftbod från
medeltiden å dåv. frälsegodset
Ornäs. Gustav Vasa skall 1520
som flykting ha gästat O. och
därvid blivit förrådd av Arent
Persson (se denne),
Ornö, socken i Sthlms L, jämte
Dalarö, Utö och Nämdö pastorat
i Strängnäs stift. 400 inv. O.
omfattar ön Ornö s. om Dalarö
med angränsande skärgård.
Oro, se U r.
O’robus, se Gökärt.
Orogene’tiska rörelser (av
grek. o’ros, berg, och ge’nein,
uppkomma), sammanfattande namn
på de bergbildande rörelserna. O.
indelas i radie’Ila rörelser
(förkastningar och flexurer) och
tangenti e’Ila rörelser
(veck-ningar, överskjutningar och
veckförkastningar). De radiella
rörelserna bilda horstar och sänkor, de
tangentiella bergskedjor.
Knappast något område på jordytan
har undgått bergskedjebildande
rörelser. Alla urbergsområden äro
veckade, medan däremot andra
områden finnas, som ej varit
veckade sedan kambrisk tid. O r o
-genetiska (av bergbildande
rörelser utmärkta) perioder
ha omväxlat med
anorogene’-tiska, under vilka endast svaga
O. inträffat. Under varje
orogene-tisk period synes
bergskedjebild-ningen varit koncentrerad till
bestämda bälten. De yngsta
bergskedjornas utbredning framgår av
ill. till art. Jordskalv.
Orognosi’ (av grek. o’ros, berg,
och gno’sis, kunskap), läran om
bergen.
Orografi’ (av grek, o’ros, berg,
och gra’fein, skriva), läran om
jordytans former.
Orometri’ (av grek. o’ros, berg,
och metrei’n, mäta), läran om
bergens dimensioner, relativa oeh
absoluta höjder, olika trakters
medelhöjd etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
