Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Occleve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Occleve—Oceanografi
1218
Oceanografi. Apparater för havsforskning. Fr. v. Bottenhämtare. — Bottenskrapa.
— Trål. — Planktonhåv (öppen och stängd).
land, Västerlandet. Jfr
Orienten.
Occleve [å’kkliv], Thomas,
f. 1370, d. 1450, engelsk skald, en
av Chaucers främsta efterföljare,
skrev religiösa dikter samt den
furstliga uppfostringsläran De
re-gi’mine prVncipum (omkr. 1412).
Ocea’n (lat. oce’anus; jfr
O k e a n o s), hav, världshav.
Ocea’nien, benämning på Stilla
havets öar och ögrupper (förutom
de längs Asiens och Amerikas
kuster belägna), d. v. s. Nya Zeeland,
Melanesien, Mikronesien och
Polynesien med Hawaiiöarna. O.
motsvarar Söderhavsöarna i detta
namns vidare bemärkelse.
Ocean Island [åo’sjon a’jland],
se Gilbert and E 11 i c e
islands colony.
Oceanografi’ (av ocean och
grek. gra’fein, skriva),
havsforskning, vetenskapen om
haven, tillämpar på havets
fenomen fysiska, kemiska, biologiska
etc. lagar och rön. O., som har stor
praktisk betydelse (för fiske,
sjöfart o. d.), började bedrivas i
större skala vid 1800-t: s mitt. O.
sysslade i början mest med
havsytans utforskande (havsström-
mar, lödningar vid kusterna
m. m.), inriktade sig snart även
på studiet av kustvattnens
djur-och växtvärld och utvecklade sig
med djuphavsforskningen till en
självständig vetenskap, som
arbetar efter två huvudlinjer, en
fy-siskt-geografisk (marin-hydrogra-fisk) och en biologisk. Den förra,
bland vars grundare räknas M. F.
Maury, sysslar med havens
utbredning, havsytans- nivå,
bottnens beskaffenhet, vågrörelser,
tidvatten och havsströmmar,
vattnets kemiska och fysikaliska
beskaffenhet : salt- och gashalt, färg
och genomskinlighet,
värmekapacitet, temperatur, fryspunkt, spec.
vikt m. m. Studiet av
kustvattnens växt- och djurvärld
utvecklades genom H. Milne-Edwards, J.
Müller, M. och G. O. Sars, S. L.
Lovén m. fl. och har knutits till
särskilda stationer, vid
Kristine-berg, Bergen, Helgoland, Monaco
(i förening med oceanografiskt
museum), Neapel, San Francisco
m. fl. — De första systematiska
djuphavslodningarna utfördes vid
utläggandet av telegrafkablar på
1850-t. 1860 konstaterades vid
upptagandet av en kabel ett rikt
39. — L e x. VIII. Tr. 19. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>