Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1924) 948
gav emellertid vika, sedan
Tysklands oinskränkta U-båtskrig
proklamerats 1917. De diplomatiska
förbindelserna med Tyskland
av-brötos i febr, och kriget
förklarades i april under översvallande
nationell entusiasm. Allmän
värnplikt infördes och fortbestod
till krigets slut. Om N: s
krigspolitik och militära insatser se
Världskriget. Wilson, som
redan 1916 uppställt havens
frihet och folkens
självbestämmanderätt som fredsförutsättningar,
fann vid fredsarbetet ett uttryck
för sina starkt ideella krav
främst i det av honom framdrivna
N. F. Hans europeiska politik
stötte emellertid på starkt
motstånd inom kongressen, där
republikanerna efter valen 1918 fått
övervikt. Av rädsla för att N: s
handlingsfrihet skulle inskränkas
genom inträde i N. F. och genom
varje form av medansvar i eh
europeisk politik vägrade senaten
under ledning av Lodge, Knox och
Borah efter långvariga
diskussioner att ratificera
Versaillesfre-den. 1919 genomfördes i hela N.
allmänt rusdrycksförbud, vilket
tidigare förberetts genom förbud
i flertalet delstater. Den 1920
genomförda kvinnorösträtten
hade likaledes förberetts i en del av
staterna (med början i Wyoming
1869). Vid presidentvalet 1920
besegrades demokraten Cox av
republikanen H a r d i n g (1921—
23). Denne slöt 1921 freder med de
forna centralmakterna och
sammankallade Washingtonkonferen-sen (se d. o.). I fråga om
en-tentemakternas krigsskulder till
N. uppnåddes överenskommelser
med England 1923 och under
Har-dings efterträdare, republikanen
Calvin Coolidge (1923—),
med Italien 1926. Med Frankrike
har en ännu icke ratificerad
överenskommelse ingåtts. I
arbetet på skadeståndsfrågans
ordnande genom den s. k.
Dawes-kommissionens 1924 antagna
förslag ha amerikanska krafter
tagit ledande del. Kriget
medförde i N. som annorstädes en
inflation, men landet var det första
att återställa guldmyntfoten
(1919) och övervann
jämförelsevis lätt den med deflationen
föl-jandè depressionen. Sedan har N.
avgjort framstått som ledande i
penningpolitiken och som den
mäktigaste faktorn i
världsekonomin. — De inre sociala
förhållandena ha på senare tid
undergått stora förändringar. De gamla
yankeesläkternas låga nativitet
och andra raselements, särskilt
negrernas och japanernas, snabba
tillväxt ha synts hotande för
det angelsachsiska elementets
fortsatta hegemoni. Detta har
uppväckt främlingsfientlighet och
nitälskan för ”äkta amerikanism”
med delvis synnerligen stränga
standardkrav på åskådning och
levnadsvanor. Därvid ha även
intoleranta och laglösa metoder och
rörelser utvecklats, ss.
lynchningen, den återuppståndna Ku
Klux Klan och allt slags hemligt
sällskapsväsen. Immigrationen
har nedbringats genom den s. k.
kvotlagen, som begränsar
invandringen i dess helhet och för varje
folk till en viss årlig kvot (1921
3 % av resp, folks antal i N.
1910; sedan 1924 2 % av antalet
1890). Härigenom drabbas den
sydeuropeiska och slaviska
immigrationen särskilt hårt och
framför allt den japanska, vilket
framkallat en diplomatisk konflikt och
en även av politisk rivalitet
underhållen spänning (se Japan
sp. 76). Avstängningspolitiken
bottnar även i uppfattningen, att
N. nått sitt befolkningsoptimum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
