Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerikansk konst - Nordamerikansk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Nordamerikansk litteratur
896
Tidig morgon. Målning av George
In-ness.
ning erhöll denna i Cass G i 1
-berts (f. 1859) Woolworth
Build-ing i New York (se ill. till d. o.
sp. 790), där järn- och
betongkonstruktionen klart kommer till
uttryck i formgivningen. En
modernare, mera på massverkan
anlagd typ representerar bl. a.
Shel-ton Hotel i New York. —
Måleriet företrädes tidigast av
porträttmåleriet, bland vars utövare
märkas J. S. Copley (f. 1737,
d. 1815), C. W. Peale (f. 1741,
d. 1826) och framför allt
Gil-bert Stuart (se d. o.), vilka
i likhet med den klassicistiske
figurmålaren Washington
Allston (f. 1779, d. 1843)
er-höllo sin skolning och delvis
verkade i Europa. Ett inhemskt
landskapsmålen uppstår under
1800-t:s andra fjärdedel med den s. k.
Hudson River School,vars främsta
medlemmar äro Thomas Cole
(f. 1801, d. 1848) och Thomas
Doughty (f. 1793, d. 1856).
Den följande generationen sökte
tidigast sina förebilder i det düs-
seldorfska genre- och
landskaps-måleriet, varefter det franska
inflytandet, förmedlat framför allt
genom W. M. Hunt (f. 1824, d.
1879), George Inness (f.
1825, d. 1894) och den även av
prerafaeliterna påverkade John
La Farge (f. 1835, d. 1910)
blev förhärskande. Särskilt
omhuldades det av Barbizonskolan
företrädda intima
stämningsland-skapet, bl. a. av A. H. W y a n t
(f. 1836, d. 1892) och Homer
Martin (f. 1836, d. 1897). Från
1800-t :s slut förhärskar
impressionismen, främst representerad
av de huvudsaki. i Europa
verksamma Mary Cassatt (f.
1845) och W h i s 11 e r (se d. o.),
N: s största namn och j ämte
porträttmålaren Sargent (se d.
o.) den ende, som nått
världsbe-römmelse. — På grafikens område
har P e n n e 1 (se d. o.) sökt ge
uttryck åt det egenartade i
amerikanskt liv och miljö. —
Skulpturen intar vid sidan om de
övriga konsterna en undanskymd
plats. De största namnen äro J.
Q. A. Ward (f. 1830, d. 1910),
som återgav nationella ämnen, och
Augustus S a i n t - Gaudens
(f. 1848, d. 1907), som utfört ett
stort antal offentliga statyer.
Nordamerikansk litteratur.
De engelska Amerikakoloniernas
litteratur var länge huvudsaki.
kyrklig; världsliga skrifter, som
även de voro puritanskt
övervakade, få och obetydliga. I J.
Edwards (d. 1758),
Nya-Englands-idealismens förste representant,
fick denna puritanism sin störste
tänkare; något senare skapade B.
Franklin (se d. o.) den
amerikanska idealtypen av praktiskt,
demokratiskt medborgarskap.
BrockdenBrown (d. 1810)
är den förste nämnvärde
romanförfattaren. Efter frihetskriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
