Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nora bergslags gemensamma gruvförvaltning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877 Nora bergslags gemensamma gruvförvaltning—Norberg 878
— N. fick stadsprivilegier 1643.
Det hade till 1800-t:s mitt
monopol på kringliggande bergslagers
handel. — 2. Socken i Västernorrl.
L, jämte Skog pastorat i
Härnösands stift. 3.835 inv. — 3.
Socken i Västmanl. 1., pastorat i
Uppsala stift. 3.405 inv. — 4.
Domsaga i Örebro 1., utgöres av två
tingslag, Karlskoga härads och
Nora. 39,575 inv. — 5. Kontrakt i
Västerås stift, omfattar
pastoraten Nora stads- och bergsförs.
samt Viker; Järnboås; Hjulsjö;
Ljusnarsberg och Hörken;
Grythyttan; Hällefors. — 6. Tingslag
i N. 4, omfattar Grythytte och
Hällefors härad samt Nora och
Hjulsjö härad.
Nora bergslags gemensamma
gruvförvaltning, Striberg,
förvaltar bl. a. Stribergs,
Dalkarls-bergs, Klacka och Lerbergs,
Ti-mansbergs m. fl. gruvor och Nora
bergslags elektriska a. b.
(Västgöthy ttef or s kraftverk).
Nora bergslags järnväg (N.
Bs J.) omfattar huvudlinjerna
E r v a 11 a—O t t e r b ä c k e n
(119 km.) och Gyttorp—
Bredsjö (48 km.) jämte
Dalkar Isbergs järnväg (se d. o.).
Bibanor utgå till Pershyttan (2
km.; från sträckan
Nora—Gyttorp) och Valåsen (4 km.;
från Bofors). Av förstnämnda
linje öppnades de olika
sträckorna för trafik: Ervalla—Nora
1856, Nora—Gyttorp—Strömtorp
1874, Strömtorp—Otterbäcken
1876, samtliga normalspåriga, av
sistnämnda linje: Gyttorp—
Striberg 1874, normalspårig, samt
Striberg—Grängen 1887 och
Grängen—Bredsjö 1894 med
spårvidd 0,802 m., ombyggd till
normalspårig 1907- Urspr. förbands
Striberg med Vikersvik med en
1873 byggd, smalspårig linje med
annan sträckning än den nuv.,
vilken linje fortsatte över
Strömtorp till Degerfors; den nedlades
dock 1907. Äg. N:s a. b., Nora.
No’rangsfjorden, se
Storfjorden.
Nora och Hjulsjö härad i
Nora domsaga, Örebro 1.,
omfattar socknarna Hjulsjö,
Järnboås, Nora landskommun och Viker.
Noraskog, Noraskoga,
gammal benämning på de
bergslager (nu härader), som ingå i
Nora tingslag.
Norbeck, Anders Erik, f.
1805, d. 1870, teolog, lektor i
Växjö 1844, bekant för sin å
gymnasierna länge använda, strängt
konfessionella Lärobok i teologien
(1840; 12:e uppl. 1900).
Norberg. 1. Socken i
Västmanl. 1., pastorat i Västerås stift.
6.035 inv. — Engelbrekts
hembygd. N. är rik på järnmalmer.
Förutom
Andersbennings-fältet (äg. Långgruve a. b.)
och Malmkärragruvorna
(äg. Fager sta bruks a. b.) märkes
Norbergsfältet, det näst
Grängesberg viktigaste
järnmalmsfältet i mell. Sverige.
Brytning ägde rum redan på 1200-t.;
äldsta bevarade privilegierna äro
från 1354. De till flera hundra
uppgående utmålen äro
huvudsaki. fördelade på tre stråk. T ö.
och s. finnas kvartsrandiga
blodstenar och svari malnwr i
Morbergs- (örling- och
Morgruvorna), Risbergs- (Mossgruvorna,
Bond- och Rän nil sgruvor na),
Karlvagns- och Bojmossfälten. I
v. finnas kalkiga, manganhaltiga
svartmalmer i Klackbergs-
(Gröndals- och Storgruvan) samt
Gamla och Nya Kolningbergsfälten.
Mellan dessa stråk finnas
skarn-malmer i Getbacks- (Stora
Äs-gruvan), Röbergs-
(östanmoss-gruvorna). Smörbergs- och
Kall-morbergsfälten. I det sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
