Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699 Nederländerna (Undervisn.-väsen. Press. Historia — 69) 700
och ledes av en synod i Haag.
Andra protestantiska
kyrkosamfund hade sammanlagt 832,000
medlemmar. Katolska kyrkan
räknade s. å. omkr. 2,445,000
medlemmar. Den styres av en
ärkebiskop i Utrecht och 4 biskopar.
Gammalkatoliker och jansenister
ha egna kyrkostyrelser. Judarnas
antal var 1920 115,000. —
Undervisningsväsen, vetenskapliga och
kulturella institutioner.
Undervisning är obligatorisk för barn
mellan 6—13 år.
Primärundervisning meddelas i omkr. 6,500
elementarskolor (jämte omkr.
1,000 förberedande skolor). De
äro dels statliga 1. kommunala
(båda konfessionslösa), dels
privata och vanl. anslutna till något
religiöst samfund. Skolorna av
alla typer underhållas med
offentliga medel.
Sekundärundervisningen sker dels i högre
borgarskolor (realskolor) L praktiska
yrkesskolor, dels i gymnasier
(omkr. 80 st.), vilka förbereda
till inträde vid universiteten; 33
högre flickskolor finnas. Av N: s
6 universitet äro 3 statliga, näml.
Leidens, Utrechts och
Groning-ens. I Amsterdam finnes dels
ett kommunalt universitet, vilket
även har en handelsfakultet, dels
ett kalvinistiskt s. k. fritt
universitet, båda i examenshänseende
likställda med statens. I
Nijme-gen har 1923 grundats ett katolskt
universitet. Bland anstalter för
fackutbildning märkas
polytek-nisk högskola i Delft,
lantbruks-högskola i Wageningen,
handelshögskola i Rotterdam,
veterinärhögskola i Utrecht, konstakademi
i Amsterdam,
musikkonservato-rium i Haag. Kungliga biblioteket
och riksarkivet äro förlagda till
Haag, en kunglig
vetenskapsakademi däremot till Amsterdam.
Rijks Museum i Amsterdam,
in
rymt i en 1877—85 av P. J.
Cuy-pers uppförd byggnad i holländsk
renässansstil, är i första rummet
ägnat åt att belysa den nationella
kulturutvecklingen och innehåller
främst världens största och
värdefullaste samling av äldre
nederländsk konst. Bland
konstmuseer märkas f. ö. Mauritshuis
i Haag (se d. o.) samt mindre
stadsmuseer i Rotterdam,
Haar-lem och Leiden. Ett betydande
arkeologiskt museum finnes i
Leiden (se d. o.). Haag är säte
för Akademin för internationell
rätt (grundad 1914, öppnad
1923), Permanenta
internationella domstolen och Permanenta
skiljedomstolens internationella
byrå. — Press. Bland de
viktigaste dagliga tidningarna kunna
nämnas: Algemeen Handelsblad
(Amsterdam), De Nieuwe Courant
(Haag), Nieuwe Rotterdamsche
Courant (Rotterdam), De
Tele-graaf (Amsterdam), Het
Vader-land (Haag), samtliga liberala;
De Tijd (Amsterdam), De
Maas-bode (Rotterdam), katolska; Het
Volk (Amsterdam), socialistisk.
Allmänt kulturella tidskrifter äro
De Gids och De Nieuwe Gids. —
Historia. Äldsta beby g g el se.
De nuv. N: s historia går till på
1570-t. samman med nuv. Belgiens,
och namnet N. avsåg urspr. båda
ländernas område jämte smärre
angränsande landsträckor. Detta
kustland var i förhistorisk tid
bebott av keltiska stammar. Under
första årh. f. Kr. undanträngdes
dessa från kustlandet i n. av
chauker och friser, från
Rhendel-tat av bataver. S. om nedre Rhen
bildades keltisk-germanska
biandfolk. Germanerna n. om Rhen
blevo omkr. 12 f. Kr. romerska
bundsförvanter men hävdade sitt
oberoende av bataverna (bl. a.
genom ett uppror under Claudius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
