Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
N, n—Nachmanson
576
N.
N, n. 1. Den fjortonde
bokstaven i svenska och de flesta andra
europeiska alfabet. N. betecknar i
svenskan en vanl. tonande dental
nasal, före g och k (t. ex.
singu-laris, bänk) och tillsammans med
g (t. ex. sång) även velar 1.
palatal nasal (”äng”-ljudet). I
franskan utmärker N., då det står
finalt 1. före annan konsonant,
att föregående vokal är nasalerad.
Muljerat n förekommer i
romanska, slaviska m. fl. språk.
Supradentalt n ersätter i större
delen av Sverige tungspets-r -j- n
(barn), kakuminalt n i många
svenska dialekter ”tjockt” l -|- n
(stoln). — 2. Romerskt
siffertec-ken för 900, N för 900,000. — 3.
Förk. för Rydbergs konstant (se
Spektrum) och för Avogadros
tal (se Molekyl sp. 167). — 4.
Kemiskt tecken för en atom kväve.
— 5. Förk. för norr. — 6. n., förk.
för neutrum, nominativ, numerus,
netto.
Na, kemiskt tecken för en atom
natrium.
Naab [nab], vänsterbiflod till
Donau, i Bayern. 165 km.
Naasse’ner (av hebr. na’chasj,
orm), en av kyrkofadern
Hippoly-tos omtalad gnostisk sekt, vilken
bl. a. sysslat med idéerna om
urmänniskan och den himmelske
frälsaren. Namnet häntyder på
släktskap med ofiterna (se d. o.).
Na’bal, se A b i g a i 1.
Nabatéer, en sannol.
nordarabisk folkstam, möjligen identisk
med G. T:s N e’ b a j o t (1 Mos.
25:13 m. fl.), vilken senast under
300-t. f. Kr. erövrade det gamla
edomeiska området s. om Döda
havet och sedan även moabiternas.
N. underlade sig handeln på
karavanvägarna genom Arabien. Deras
rike med Petra ss. huvudstad
utsträcktes tidvis ända upp mot
Damaskus och Eufrat, tills det
105 e. Kr. föll för romarna.
Na’blus, se S i k e m.
Nabo (av fsv. na, nära, och boe,
boende), granne. I lagspråket
betyder N., i förhållande till annan,
den som i en stad äger en till den
andres gränsande fastighet, till
skillnad från viderboende
(fsv. viperbo, av viper,
tillsammans med), som jämte annan är
delägare i hus 1. tomt i stad.
Nabo’b (av ind. nawab,
ståthållare), indisk rangtitel; i
överförd bet. europé, som förvärvat
rikedomar i Indien; rik och
praktlysten man i allm.
Naboni’d, se Babylonien
sp. 957.
Nabopola’ssar, se
Babylonien sp. 956.
Na’bot, se E 1 i a.
Na’bu, gammalbabylonisk gud,
dyrkad framför allt i Borsippa.
N. gällde ss. skrivare och ägare
av de himmelska ödestavlorna,
därjämte ss. skrivkonstens och
lärdomens gud över huvud.
Nach Belieben [-li’ben], ty.,
”efter behag”.
Nachmanson. 1. Rosa N., f.
Davidson, f. 1852, d. 1916,
donator, gift 1872 med
grosshandlaren E. Nachmanson. Av N:s
donationer till olika ändamål har
en på 400,000 kr. anslagits till
grundplåt för uppförande av
Konserthuset i Sthlm. — 2. Joseph
N., f. 1876, den föreg:s son,
gross
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
