Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Mynt
432
Silver- 1. kopparinnehållet i en myntmark intill 1771.
[-Omkring-]
{+Om- kring+} år En mark motsvarade Silver brutto, gr. [-Finsilver,-] {+Fin- silver,+} gr. Koppar, gr-
1020 f 96 st. Olof Skötkonungs 1 „ennine.ar 1 120 „ engelska J Penmngar • • • ■ 210 200 —
1200 1170 ,, svenska brakteater 210 200 —
1290 1170 „ 210 68 —
1350 600 „ „ „ 210 40 —
1420 24 ,, ,, örtugar 28 23 —
1536 1 1 mark 13 8,20 —
11 st. 1 mark 5,20 3,90 —
(1. 25 °/0 av 1 daler silvermynt i koppar . . . — — 450
11 st. 1 mark 5,20 3,61 —
11. 75 °/0 av ’/2 daler silvermynt i koppar . . . — — 510
11 st. 1 mark 5,20 3,61 —
[1. 95 °/0 av daler silvermynt i koppar . . . — — 360
1771 1 st. 8 öre silvermynt (‘/n riksdaler) . . . 4,20 2,13 —
första M. med årtal är från 1478).
Vissa M. erhöllo fyrkantig form
(se Klippingar). Medan
da-lermynten från 1540 bibehöllo sin
halt och vikt, undergingo
mark-och öresmynten från 1560 en
fortsatt försämring. Sedermera
uppstod skillnad mellan den s. k.
svenska dalern (= 4 mark) och
riksdalern, som 1633 fastställdes
till 1 % svensk daler. Fr. o. m.
1568 utsläpptes stundom
guldmynt, kallade gyllen samt (från
1654) dukater och (1868)
karoliner (se dessa ord). Vid flera
tillfällen hade ”silvermynt” präglats
av nästan enbart koppar (särskilt
under Johan III). Först 1624
började man på grund av en tillfällig
brist på silver prägla rena
kopparmynt, varigenom
dubbelmyntfot infördes, i det en mark i
silvermynt sattes lika med en mark i
kopparmynt. På grund av
kopparens sjunkande värde i
förhållande till silvret deprecierades
kopparmynten, och 1633 fastställdes
en kopparmynträkning, varvid 1
öre av silver (en ”styver”) sattes
= 2 öre av koppar. Dessa
inbördes proportioner växlade sedan
ofta. Emellertid sökte man
återställa den rätta relationen mellan
koppar och silver och präglade
därför större öresmynt av
koppar, vilka på grund av att de
stodo i silverörets kurs kallades
”öre silvermynt”. 1644—1776
präglades även kopparmynt av
högre värde, de väldiga
fyrkantiga ”plåtmynten” (vilka liksom
övriga kopparmynt huvudsaki.
slogos i Avesta). Deras
metallvärde skulle vara lika stort som
det i prägeln angivna myntvärdet
men blev i verkligheten växlande.
— Marken efterträddes 1766
ss. myntenhet av 1 riksdaler i
silver, som 1776 indelades i 48
skil-lingar (576 runstycken).
Silver-riksdalern (riksdaler specie)
skildes från banko- och
riksgälds-riksdalern (se Banko), vilka
ss. sedelmynt fingo lägre kurs.
Man präglade under 1800-t:s
förra hälft skiljemynt av
banko-riksdalern, vilka kallades
banko-skillingar. 1855 infördes
räkningen riksdaler riksmynt (= 100
öre), som var % specieriksdaler.
1873 infördes krona i st. f.
riksdaler riksmynt; 10 kronor i guld
blev myntenhet. Samma
myntenhet blev gällande även i
Danmark och Norge genom
Skandinaviska myntkonven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
