Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muserna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Muserna—Museum
374
Muserna. Fr. v. Kleio, Taleia, Erato, Euterpe, Polyhymnia, Kalliope, Terpsikore,
ürania, Melpomene. (Efter en antik sarkofagrelief.)
under 17OO-t:s senare och 1800-t:s
förra hälft. Bland dem märkas en
M., som var organ för Hainbund,
och en 1796—1801 av Schiller
utgiven M.
Mu’serna (grek. mu’sai), i
grek. myt. de nio sånggudinnorna:
K alli’ ope (”den
skönstäm-miga”, med attributen skrivtavla
och griffel), representerar
hjältedikt och elegi, K 1 ej’ o, lat.
Cli’o (”den berömmande”, med
skrivrulle) historia, E u t e’ r p e
(”den förnöjande”, med
dubbelflöjt) lyrik, T a 1 e i’ a, lat.
Thali’a (”levnadsfröjd”, med
komisk mask) lustspel, Mel
-po’me ne (”den sjungande”,
med tragisk mask) sorgespel,
Terpsi’kore (”den
dansgla-da”, med lyra) korlyrik och dans,
U r a’ n i a (”den himmelska”,
med himmelsglob) astronomiskt
epos och lärodikt, E’ r a t o (”den
älskade”, med liten cittra)
kärlekssång. Polyhy’mnia (”den
hymnrika”) representerar de
religiösa och högtidliga hymnerna
och får i konsten intet attribut
men uppträder beslöjad, vilket
utmärker hennes nära relation till
gudstjänst och offer. M. voro
döttrar av Zeus och Mnemosyne,
minnet. Berget Helikon med
Aganippes källa var ett
huvudsäte för deras dyrkan. Jfr A p o 1
-lon sp. 537.
Muse’um (grek. musm’on, en
åt muserna helgad plats), under
antiken benämning på musernas
tempel och därjämte på de
byggnader 1. institutioner, i vilka
konst och vetenskap idkades.
Antikens mest berömda M. var det
i Alexandria (se d. o. sp. 260 f.
och Bibliotek sp. 1444 f.). —
I modern bemärkelse är M. en för
allmänheten tillgänglig samling
av föremål, som systematiskt
hopbragts och ordnats.
Museiväsendet är huvudsaki. en skapelse
av 1800-t., men vissa M. uppstodo
redan under 1600—1700-t., t. ex.
Ashmolean Museum i Oxford
(1682) och British Museum (se
d. o.) i London (1753). Ett stort
antal M. ha utvecklats ur gamla
privatsamlingar, närmast de
furstliga, samt ur de samlingar,
som i pedagogiskt syfte
upprättades vid läroanstalter av olika
slag. — I konstmuseernas äldre
historia intar Musée Napoléon i
Paris en dominerande plats. Det
hade under namn av Muséum
frangais tillkommit under
republiken men omdöptes av Napoleon,
som riktade det med enorma
samlingar konstverk från hela det
välde, Frankrike lagt under sig.
Efter kejsarens fall återställdes
emellertid de rövade konstverken;
återstoden bildar kärnan i det
nuv. Louvre. En stor del av de
stora europeiska konstmuseerna,
ss. Louvre (se d. o.) i Paris,
Pitti-galleriet och Uffizierna (se d. o.)
i Florens, Pradomuseet (se d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
