Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mulseryd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Multiplikation—Mumie
340
Jujas mumiekista. Omkr. 1400 f. Kr.
Multiplikatio’n (lat.
multipli-ca’tio, mångfaldigande) av ett tal,
multiplika’nden, med ett
helt tal, multiplika’torn,
sker genom att addera
multipli-kanden till sig själv så många
gånger, som anges av
multiplika-torn. Resultatet kallas p r o
-d u’ k t. Är multiplikatorn ett
bråk, sker M. genom M. av
multi-plikanden med multiplikatorns
täljare och division med dess
nämnare. Är multiplikatorn
negativ, får produkten motsatt tecken
mot multiplikanden och samma
siffervärde, som om multiplikatorn
varit positiv. M. kan genom ett
gränsförfarande utsträckas även
till irrationella multiplikatorer
samt vidare till komplexa tal,
kvaternioner, vektorer m. m. —
M u 1 tiplikations tabell,
tabell, omfattande de 9 1. 10 första
hela talens produkter med
varandra. — M u 1 t i p 1 i k
a-tionstecken (• 1. X) sättes
mellan två tal för att ange, att de
skola multipliceras med varandra.
Multiplikati’v (av lat.
multi-plica’re, mångfaldiga),
mångfaldigande, som betecknar mångfald.
Multiplika’tor (av lat.
multi-plica’re, mångfaldiga). Fys. Se
Galvanometer sp. 1035. —
Matem. Se Multiplikation.
Multirotatio’n (av lat.
muT-tus, mycken, och rotation),
mutarotation. Lösningar av
sockerarter vrida polariserat ljus.
Vid upplösning av vissa sådana
ämnen erhålles emellertid ej
genast ett konstant värde på
vrid-ningen. Detta fenomen kallas M.
och beror därpå, att sockret
existerar i två former med olika
vridningar. Vid lösning av den
ena formen övergår denna så
småningom delvis i den andra, och
man erhåller en blandning av de
båda formerna med en annan
vridning än utgångsformen.
Multitubercula’ta, se
Däggdjur.
Multrå, socken i Västernorrl.
L, jämte Sollefteå pastorat i
Härnösands stift. 1,205 inv. -—
Invid Multrå kyrka och
Ångermanälven ligger Multråberget med
utsiktsplats.
Multscher [moTlt-], Hans, f.
omkr. 1400, d. före 1467, tysk
bildhuggare och målare, mestadels
verksam i Ulm. M., som
huvudsaki. utförde altarskåp, tillhör
de ledande tyska
1400-talskonst-närerna och står bland dessa
främst i fråga om dramatisk
uttrycksfullhet.
Mu’ltum, lat., mycket;
skämtsamt i bet. förmögenhet. — M.,
non m u’ 11 a (N on m u’ 11 a,
sed multum), mycket men
icke mångahanda, citat från
Pli-nius d. y., ofta begagnat om
studier i bet. på djupet, ej på bredden.
Mulåsna (lat. muTus), se
H ä s t d j u r sp. 1163.
Mu’mie (av arab, mu’mija,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
