Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metafas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1543
Metagenes—Metallduk
1544
sofi sp. 1555), omfattande ej
blott en ”ontologisk” principlära,
utan därjämte allmänna
naturfilosofiska, psykologiska och
teologiska spörsmål, vilken betydelse
numera torde vara vanligast. 1
enlighet härmed refererar sig M. till
följande huvudproblem: 1) det
ontologiska: är verkligheten en
enhet, en mångfald 1. bådadera?
Vilka kategorier kunna över
huvud därom utsägas ? 2) det
kosmologiska: är mekanism 1. teleologi
rätta svaret på problemet om den
kosmiska utvecklingen inom den
oorganiska och organiska
världen ? 3) det psykologiska,
spörsmålet om själens väsensart,
”sub-stantialitet”, odödlighet etc.; 4)
det psykofysiska: bör
förhållandet mellan det psykiska och
fysiska tolkas enl. materialismens,
idealismens, dualismens 1.
parallellteorins uppfattning? 5) det
teologiska: skall spörsmålet om
den givna verklighetens
förhållande till gudsbegreppet lösas i
teis-tisk 1. ateistisk, deistisk 1.
panteis-tisk riktning? Några skarpa
gränser kunna ej med stöd av ett
enhetligt språkbruk dragas mellan
t. ex. naturvetenskapliga och
metafysiska problem. Mången
filosof betecknar t. ex. Einsteins
relativi tetsteori 1. eterteorin (se
Ljus) ss. kosmologiskt
metafysiska spekulationer. Detsamma
kan en naturforskare säga, men
han talar då med ironisk udd. —
M e t a f y’ siker, person, som
sysslar med M. — M e t a f y’
-s i s k, som hör till M., översinnlig.
Metagene’s (av meta’, efter,
och ge’nesis, alstring), se
Generationsväxling.
Metageometri’ (bildat i
analogi med metafysik, jfr d. o.),
inom filosofin beteckning för de
”icke-euklidiska” (met age o -
metriska) arterna av geometri
(se d. o.).
Metakriti’k (av grek, meta’,
efter), motkritik, kritik av en
annans kritik.
Metakroni’sm (av grek, meta’,
efter, och kro’nos, tid),
tideräk-ningsfel, varigenom en händelse
förlagges för långt tillbaka i tiden.
Met-aldehy’d, se
Acet-alde-hy d.
Metale’psis, grek., utbyte;
retorisk figur, i vilken man sätter
något för tanken efterföljande i
st. f. ett föregående (t. ex. skörd
i st. f. säd).
Metall (lat. metaTlum, av grek.
me’tallon, eg. gruva). 1. Se
Metaller. — 2. Inom
verkstadstekniken beteckning för
metallege-ring, ss. brons, lagermetall,
lättmetall, mässing, rödmetall,
smält-metall (se dessa ord). — 3. Om M.
i heraldiken se d. o. sp. 663.
Metallacker, olösliga
föreningar mellan färgämnen och
metall-salter. Se F ä r g n i n g sp. 858.
M e t a 1 lammoniakföreningar,
oorganiska föreningar, som
innehålla komplexa ioner med
ammoniak. Särskilt metallerna inom
åttonde gruppen i periodiska
systemet, ss. nickel, kobolt,
platinametallerna, men även andra,
ss. silver, kvicksilver, koppar,
krom m. fl., ha benägenhet att
bilda M. M. upptäcktes av
Berze-lius och ha sedermera undersökts
av bl. a. P. Klason och A.
Werner. Särskilt tack vare den
sistnämnde känner man nuc:a 1,700
föreningar av den allmänna typen
M(Am)pXq, där M betecknar en
metallatom, X en syrerest och Am
ammoniak.
Metallduk,
metalltråds-d u k, av mässingstråd framställd
vävnad, huvudsaki. använd till
siktar. Tätheten, som uppmätes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
