- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
1343-1344

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Material ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1343

Materialist—Materiell

1344

teoretiskt filosofisk synpunkt är
idealism (se d. o.),
ävensom spiritualism (sed. o.).
—- Praktisk fil. Ur etisk synpunkt
användes M. ofta ss. beteckning
för en hedonistisk livsåskådning,
som för egoistisk
njutningslystnad åsidosätter högre livsmål och
pliktuppfyllelse. Givetvis behöver
en dylik M. icke beledsaga en
teoretiskt filosofisk M. Detsamma
är icke heller fallet med M. ss.
populär beteckning för en religiös
ståndpunkt, vilken förnekar
existensen av en personlig Gud
1. själens odödlighet. — Estet. En
ståndpunkt, vilken vid
förklaringen av det skönhetsintryck,
som ett konstverk framkallar,
väsentligen tar hänsyn till
skönhetsvärdet hos de resp, delar, var
för sig, varav det är sammansatt,
till skillnad från den estetiska
formalismen, vilken härvid lägger
huvudvikten på förhållandet
mellan dessa delar. — Pedag. D i
-d a k t i s k M., motsatsbegrepp
till didaktisk formalism (se
d. o.).

Materiali’st, anhängare av
materialismen; krass och cynisk
människa; äldre benämning på
droghandlande. — Adj.: m a t e
-r i a 1 i’ s t i s k. —
Materialistisk historieuppfattning, se Marx 1. —
M a t e r i a’ 1 i t e r, lat., var
innehåll 1. väsen beträffar. Motsats:
f o r m a’ 1 i t e r.

Materialkonstant, en
konstant, som uttrycker en fysisk
egenskap hos ett ämne.

Materialprincip, se
Reformationen.

Materialprovning,
tekniskt-vetenskapliga undersökningar,
genom vilka material provas med
avseende på kvalitet och
användbarhet. Provningsmetoderna skola

medge ett objektivt omdöme, och
resultaten helst uttryckas i
siffer-form. M. innefattar dels f o r s k
-ningsprov för utrönande av
materials lämplighet för olika
ändamål, dels leverans- 1.
kontrollprov för kontroll av
de egenskaper, som fordras av ett
visst material samt av dettas
likformighet. — Föremål för M. äro
1) råmaterial, ss. malmer,
jordarter, vegetabiliska och animaliska
produkter; 2) halv- och
helfabrikat, ss. konstruktions- och
bygg-nadsmaterialier (metaller, trä,
tegel m. m.) samt färdiga
produkter (papper, textilvaror m. m.);
3) förbrukningsmaterial, ss. fasta
och flytande bränslen,
smörjmedel, vatten, livs- och
njutningsmedel m. m. — Vid M. förekomma
1) mekaniskt-fysikaliska prov,
ss. hållfasthetsprov (se
Håll-fasthetsprovning), samt
undersökning av spec. v.,
värmeutvidgning, viskositet,
friktions-förhållanden, värmevärden m. m.;
2) metallografisk undersökning
(se M e t a 11 o g r a f i), vanl. i
samband med
hållfasthetsprov-ningen; 3) kemisk analys samt
4) undersökning av elektriska och
magnetiska egenskaper. —
Villkor för provningsresultatets
tillförlitlighet är en riktig
provtagning (se d. o.). Av stor vikt är
vidare iakttagande av enhetliga
normer och provningsmetoder, för
vilkas införande internationella
föreningar finnas. — För rent
teknisk M. finnas i Sverige två
offentliga anstalter, Statens
prov-ningsanstalt (se d. o) och
Chalmers tekniska instituts (se d. o.)
m ater ia Iprovnings an st alt.

Materiel, kollektiv benämning
å inom olika verksamhetsområden
nödiga redskap. Jfr Material.

Materiell, se Materia. —
Materiell punkt, kropp av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free