Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masurien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Matarkran—Matematik
1336
Matarkran, se Ångpanna.
Matarmaskin, tillsatsmaskin,
som levererar fältmagnetström åt
en synkron växelströmsmaskin.
Se Elektriska maskiner
sp. 873.
Matarpunkt. De elektriska
för-delningsledningarna (kablar 1.
luftledningar) bilda mer 1.
mindre invecklade nät, vilkas
knutpunkter benämnas M.
Tryck-punkter kallas de ställen, där
den elektriska strömmen tillföres
nätet från huvudkablarna. M.
anordnas i samhällen, där
gatukab-lar användas, i s. k.
kabeltrummor, i vilka även, om ändringar
i kabelarean förekomma, de
klenare kablarna säkras med
smält-metaller.
Matarvalsar, se Matning.
Match [mættj], eng., tävling.
Ma’te, mate’, se 11 ex.
Mate’jko, Jan, f. 1838, d.
1893, polsk målare, utbildad
under Piloty i München, större
delen av sitt liv verksam i Krakow.
M. förhärligade Polens historia
i en följd av kolossalmålningar,
präglade av stark kolorit och
ett nationellt patos, som gjort
honom till Polens nationalmålare.
Matelassé [mattlasse’] (av fr.
matelas, madrass), eg.
madrasse-rat tyg, en fasonerad
dubbelvävnad av kamgarn, silke 1.
halvsiden, liknande piké (se d. o.),
men vars fördjupade linjer
(snittlinjer), bildande mönster figur
erna, erhållas genom att
rätvävnadens varp trådar på vissa ställen
neddras av avigvävnadens inslag.
Matemati’k (av grek, ma t
emat iko’s, hörande till
vetenskaperna, av ma’tema, vetenskap)
är läran om storheter och deras
samband. M. uppdelas i två stora
huvudavdelningar, geometri och
analys. Den förra behandlar
rums-storheter, den senare talstorheter.
Då emellertid rumsstorheter
kunna representeras genom tal och
omvänt, äro dessa grupper ej
strängt åtskilda, utan
gränsområden finnas, ss. analytisk
geometri, geometrisk talteori. Geometrin
utgår från ett antal axiom, som
karaktärisera rumsstorheterna,
punkt, linje, yta o. s. v., och
härleder sedan satserna genom rent
logiska slutledningar. Axiomen
kunna, ss. i euklidiska geometrin,
överensstämma med vår intuitiva
uppfattning av verkligheten L, ss.
i de icke-euklidiska, motsäga den.
Analysen utgår från
heltalsbe-greppet och utvidgar successivt
talområdet till negativa tal, bråk,
irrationella tal och komplexa tal.
Geometrins (se d. o.) viktigaste
underavdelningar äro elementär,
syntetisk, analytisk, beskrivande,
projektiv geometri och analysis
situs. Analysen indelas i lägre
aritmetik, högre aritmetik 1.
talteori (se d. o.), algebra (se d. o.)
och högre analys 1. analys i
inskränkt bemärkelse. Algebran
omfattar ekvation steori, teorin
för algebraiska former,
substituti oner och determinanter. Den
högre analysen, som framför allt
bygger på gränsvärdesbegreppet,
omfattar läran om oändliga serier,
produkter och kedjebråk,
infini-tesimalkalkyl, variationskalkyl,
läran om differential-,
differens-och integralekvationer,
funktions-teori. Mängdteorin kan betraktas
som stående vid sidan av och över
analysen och geometrin samt har
användningar inom båda dessa
områden. — Historia. Geometrin
framträder i vetenskaplig form
först hos grekerna med Tales (f.
omkr. 640 f. Kr.). Eukleides
samlade 300 år senare sina
föregångares och sina egna resultat i två
stora verk. Eleme’nta och Da’ta,
i vilka även aritmetik och alge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
