Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskfrö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1315
Maskin- och redskapsprovning—Maskros
1316
k a n i k, numera uppdelad i ett
flertal specialämnen, omfattar
läran om de fysiska och
mekaniska lagarnas praktiska
tillämpning, maskiners konstruktion och
verkningssätt i allm.
Maskin- och
redskapsprovning, provning av fabriksmässigt
tillverkade jordbruksredskap,
började på 1880-t. anställas som
grund för redskapens
prisbedömning vid lantbruksmöten i
Sverige. M. verkställes sedan 1897
vid maskin- och
redskaps-provningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp.
Maskinolja, se Smörjmedel.
Maskmedel
(anthelmi’n-t i c a), läkemedel, avsedda att ur
tarmen fördriva parasiterande
maskar (jfr Parasit). — Med.
Verkan av M. understödes vanl.
med avförande medel 1. lavemang.
Mot binnikemaskar ges på
fastande mage med eter berett extrakt
av rötter av träjon (se
Aspi-d i u m) och 1 tim. därpå
ricinolja. Avgörande för kurens
(maskkur) lyckliga utgång
är, att maskens huvud avgår.
Efter några timmar ges
vatten-lavemang. Konvalescens 1.
svårare sjukdomar förbjuda
genomförandet av denna kur. Spol- och
springmask fördrivas bäst med
santonin, som ges i samband med
måltid tillsammans med kalomel
1. med basiskt aluminiumacetat.
Även kamal a och kusso användas
som M. men ge osäkrare verkan
än ovannämnda. — Ve ter. Mot
trådmaskar användes för häst
kräksalt, löst i riklig mängd
vatten, stundom i förening med
arsenik, dagligen 3—7 dagar och
därefter laxermedel; för hundar
santonin tillsammans med ricinolja;
för får kreolin 1. kreosot; för svin
arekapulver (av arekanöt) i sur
mjölk. Mot binnikemaskar, som
företrädesvis förekomma hos
hundar och får, användes bäst kamala
i förening med oljeemulsion.
Maskoki, se Indianer sp.
1295.
Maskopi’ (av ml ty.
matscho-pie, hoil. maalschappij, sällskap,
bolag, av maat, kamrat), hemlig
förbindelse, samråd.
Maskormar, Typhlo’pidae, en
fam. små, masklika Ormar med
liten munöppning, rudimentära,
ofta av fjäll övertäckta ögon och
kort, tjock stjärt. M. leva i varma
länder i gångar under jorden och
livnära sig av insekter m. m.
Masko va’d, moskova’d (av
port, mascavado, råsocker), se
Sockertillverkning.
Maskregn, allmänt brukad men
oriktig benämning på
massupp-trädande av (vanl.) insektlarver,
spec. ”snömaskar” (se
Can-t h a r i d a e), vilka vintertid
under töväder kunna störas i sin
vinterdvala och då krypa upp på
snön. Jfr Hoppstjärtar.
Maskros, Tara’xacum
offici-naTe (1. vulga’re) (fam.
Compo’si-tae), ört med stark pålrot, vanl.
parflikiga blad i rosett och ensam,
gul blomkorg på ihålig stängel.
Blomkorgarna öppna och sluta
sig efter dygnets timmar (jfr
Blomsterur) och även efter
väderlekens förändringar.
Frukten har hårpensel. Växten
innehåller mjölksaft. Arten består
av en stor mängd konstanta
småarter. Apogami förekommer. De
torkade, rostade och malda
rötterna av M. användas som
kaffe-surrogat, ofta under namnet
lejontand 1. lövetand
(danska namnet på M.). Rötterna
användas även i medicinen. De
unga bladen tidigt på våren
kunna ätas som sallat. M. är ett
nä-ringsrikt och för alla husdjur
begärligt foder. Enär den ger föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
