Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Malmö—Genarps järnväg (M. G. J.) - Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143 Malmö-Genarps järnväg—Malmöhus län 1144
1319 till ett fiskläge vid kusten.
1353 fick M. privilegier, vid
1400-t:s början befästes det och blev
snart Skånes huvudort och
Danmarks näst största stad. Den
gynnades mycket av Kristian II, och
under Grevefejden anslöt sig M.,
som då styrdes av den tyskbördige
Kock (se d. o.), till
upprorspar-tiet. Kock anlade ett torg i M. och
byggde ett nytt rådhus. Samtidigt
uppbyggde Kristian III Malmöhus
slott på platsen för en äldre
kungsgård. Under den följande
tiden började en tillbakagång,
som fortsatte även sedan M. blivit
svenskt 1658. Under Karl XI :s tid
utbyggdes staden till en av
Sveriges starkaste fästningar. 1775
anlades hamnen av F. Suell, vilket
medförde ökad handel, men först
järnvägsanläggningarna under
1800-t:s senare hälft medförde
ett kraftigare uppsving.
Ångfärje-förbindelsen med Köpenhamn
ökade utrikeshandeln, och en rik
industri uppblomstrade i M. och
dess omgivning. Av dessa
industrisamhällen inkorporerades det
viktigaste, Limhamn, 1915. I M.
hölls 1914 Baltiska utställningen
(se d. o.). — M. har varit plats
för flera politiska möten. 1524
slöto Fredrik I av Danmark och
Gustav Vasa Malmö r e c e s s,
enl. vilken svenskarna utrymde
Gotland och Blekinge men tills
vidare behöllo Bohuslän. 1662
reglerades på en lantdag i M. genom
en recess på närmare sätt de
skånska landskapens anslutning
till Sverige. Under Dansk-tyska
kriget 1848 avslöts här under
Oskar I:s förmedling ett
stille-stånd. I dec. 1914 hölls i M. det
första nordiska
”trekonungamötet” under världskriget.
Malmö—Genarps järnväg
(M. G. J.), en 26,9 km. lång,
nor-malspårig järnväg från Malmö
över Klågerup vid
Lund—Trälle-borgs järnväg till Genarp. öppnad
för trafik 1894. Äg. M:s a. b.
Malmöhus län, det näst
Gotlands och Blekinge län minsta
svenska länet, omfattar s.v. Skåne.
4,847 kvkm., därav 4,734 kvkm.
land. Folkmängden, 499,640,
därav 241,470 mankön (1924), är
större än i något annat län. I
städerna bodde s. å. 48,3 % av M:s
befolkning. M. indelas judiciellt i
7 domsagor och 8 tingslag (varav
Eslövs stad. 1), lydande under
Hovrätten över Skåne och
Blekinge, och administrativt i 7
fögderier och 26 landsfiskalsdistrikt.
8 städer [Eslöv, Hälsingborg,
Landskrona, Lund, Malmö, Skanör
och Falsterbo (som tillsammans
utgöra en stad), Trälleborg och
Ystad], 3 köpingar (Hörby,
Sku-rup, Svedala) och 19
municipal-samhällen. Av arealen upptogos
(1920) 5,140 har av trädgård,
340,950 har av åker, 16,200 har av
naturlig äng. Den odlade jorden
utgjorde 73 %, skogsarealen 16,5
% av hela landarealen. Skörden
utgjorde 1924 51,480 ton vete,
50,890 ton råg, 68,680 ton korn,
52,060 ton havre, 118,040 ton
blandsäd, 14,940 ton baljväxter,
148,660 ton potatis, 602,640 ton
sockerbetor, 610,610 ton
foderrotfrukter och 190,640 ton hö.
Hus-djursstocken utgjorde 1919 75,300
hästar, 183,200 nötkreatur, 65,900
får, 107,000 svin och 549,000 höns.
Fisket gav 1923 2,940 ton. Av
jordbruk, skogsbruk och fiske
levde 1920 27,2 %, av bergsbruk,
industri och hantverk 37,0 % av
M:s befolkning. Industrin
sysselsatte 1923 35,000 arbetare vid 970
arbetsställen, varav inom
metallindustrin 5,820 och 169, inom
jord-och stenindustrin 5,800 och 104,
inom pappers- och grafisk industri
1,750 och 81, inom
livsmedelsindu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
