Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malheur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Malheur—Mallbod
1122
der det att renässanspoesins språk
sökt vara djärvt och nydanande,
förkastar M. alla nybildningar,
fordrar, att språket skall vara
korrekt och logiskt riktigt samt
att dikten skall vända sig till
hela folket och därför begagna
dess språk. M:s ytterst
sparsamma diktning utgöres huvudsaki.
av oratoriska hyllningsdikter.
Malheur, se Malör.
Malhonne’tt (fr. malhonnète),
oredlig, opassande.
Malibran [-bra’g], Maria
Felicita, f. del G a r c i a, f.
1808, d. 1836, fransk
operasångerska av spansk börd, dotter
till Manuel del Garcia d. ä., gift
först med köpmannen Malibran,
senare med violinisten de Bériot.
M., vars altstämma hade ett
betydande omfång, firade stora
triumfer i Italien, Frankrike och
England.
Malice [mali’s], M a 1 i c i ö’s,
se Malis.
Malfgn (lat. maWgnus),
elakartad.
Maliki’ter, se I s 1 a m sp. 1527.
Mali’ndi, M e 1 i n d a, stad på
ö. kusten av Britt, öst-Afrika. 120
km. n.ö. om Mombasa. 6,000 inv.
Blomstrande under arabernas
herravälde, nu obetydlig.
Malines [mali’nn], se
Me-c h e 1 n.
Malingsbo, socken i Kopparb.
L, pastorat i Västerås stift. 650
inv.
Mali’nov, Alexander, f.
1867, bulgarisk politiker, ledde ss.
konseljpresident 1908—11
Bulgariens slutliga frigörelse från
Turkiet. Motståndare till förbundet
med Tyskland under världskriget,
inledde M. ss. konseljpresidenten
Radoslavovs efterträdare 1918
förhandlingar med
fiendemakterna (se Bulgarien sp. 762).
Malins [mæTlins], Joseph,
f. 1844, engelsk nykterhetsivrare,
har verkat för Goodtemplarordens
spridning till Europa, med början
i England 1868. Han upprättade
1880 en svensk storloge. Jfr
Goodtemplarorden sp. 1380 f.
Mali’s (fr- malice), elakhet;
onda tungor. — Maliciö’s 1.
m a 1 i t i ö’ s, elak, försmädlig.
Malis, forntida landskap i
Grekland, kring lamiska (fordom
maliska) viken, Lamiaviken, på
östkusten.
Malkolm, se M a 1 c o 1 m.
Malkonta’nt (fr. malcontent),
missnöjd; oense.
Mall ( av holl. mal, av lat.
mo’-dulus, mått, jfr Modell). 1.
Tunn skiva, vanl. av trä, med
vars tillhjälp kroklinjer uppdras.
—- 2. Av tunt trä, mallträ, i full
storlek utförda modeller av spant,
bottenstockar, plåtar, timmer
o. d. till ett fartyg.
Mallarmé, Stéphane, f.
1842, d. 1898, fransk skald. M. är
huvudmannen för den franska
symbolismen (se d. o.) och intog
personligen en ledande ställning
inom skolan. Hans sparsamma
produktion, av vilken framför allt
dikten L’après-midi d’un faune
(1876) är berömd, har en
raffinerat artistisk och avsiktligt
exklusiv prägel. I sin strävan att närma
dikten till musiken och genom
egendomliga
ordsammanställningar och klangverkningar
åstadkomma stämningssuggestion förfaller
hans diktning stundom till
obegriplighet.
Mallat djup i ett fartyg är
vertikala avståndet (mätt vid
nollspantet) från kölens överkant
1. spunningens innerkant till
huvuddäcket invid bordläggningen.
Mallbod, u t s 1 ag s p 1 an, ett
stort rum med slätt golv, på
vilket ett fartygs
konstruktionsrit-ning utslås i full storlek.
30. — L e x. VII. Tr. 7. 12. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
