- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
1049-1050

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1049

Magister—Maglemosekulturen

1050

”sympatiskt” förhållande, så att
vad som påverkar det ena, också
påverkar det andra. Härpå
grunda sig många ännu i
folkmedicinen kvarlevande ”sympatikurer”.
— Den form av M., vid vilken
goda andemakter tänktes vara
magern behjälpliga, går i den
europeiska M:s historia under
namnet vit M., varemot man
talade om svart M., då djävulen
och hans anhang troddes driva
sitt spel därvid. — M a’ g i k e r,
trollkarl, i M. kunnig person. —
M a’ g i s k, som hör till M.;
övernaturlig, trolsk.

Magi’ster (lat., av ma’gis,
mer), eg. förman, mästare. M.
ingick i flera romerska titlar, ss.
M. p o’ p u 1 i, eg. folkets chef,
diktator, M. e’ q u i t u m, eg.
rytteriets chef, diktatorns närmaste
man, utsedd av denne, M. m i’ 1 i
-tum, fältmarskalk (infördes av
Konstantin den store). — Under
medeltiden uppkom titeln M.
a’rtium (1 i b e r a’1 i u m) för
den, som avlagt examen vid
facul-tas artium (se Ars). Den var
senare (i Uppsala till 1863, i
Lund till 1865) inom filosofiska
fakulteten titel motsvarande
doktorstiteln inom de andra
fakulteterna. 1908 tillkom i Sverige
titeln filosofie M. (se
Filosofisk ämbetsexamen).
— Titel för simmare, som avlagt
vissa prov (simmagister).
— Benämning på lärare i allm.

Magiste’rium, lat. (av
magister, se d. o.), alkemisternas namn
på den kropp, med vars hjälp de
trodde sig kunna förädla
metaller; ung. detsamma som ”de vises
sten” 1. ”stora elixiret”.

MagistraT (av lat. magVster,
se d. o.), värdig en mästare;
viktig. — Meteor. Se M i s t r a 1.

MagistraT (lat. magistra’tus),
stads administrativa myndighet,

bestående av samma bisittare som
i rådstuvurätt, d. v. s.
borgmästare och rådmän. Borgmästaren är
M:s ordf. I vissa städer finnes
särskild magist
ratssekre-t e r a r e. M. skall övervaka att
allmän rådstugas och
stadsfullmäktiges beslut bringas till
verkställighet. M. är vid.
överexeku-tor, om detta uppdrag icke
tilldelats viss led. av M. 1.
tillkommer länsstyrelsen. — M.
handhar i vissa städer
uppbördsväsen-det samt övar tillsyn över
säkerhets-, ordnings-,
sundhetsväsen-det m. m., och är valförättare vid
riksdagsmanna- och
borgmästarval m. m. — Borgmästare och råd
framträda (jämte konungens
fogde) ss. stadsstyresmän redan i de
medeltida stadslagarna. Ss.
administrativ myndighet benämnas de
från Gustav II Adolfs tid M.

MagistraTus, lat., i Romerska
riket beteckning på ämbetsman
med exekutiv myndighet. M.
indelas bl. a. i M. med och utan
imperium samt högre och lägre
M. (M. m a j o’ r e s och m i n
o’-r e s; till de senare räknades de
opolitiska förvaltande ämbetena
ss. aediler och quaestorer).

Magkatarr, M a g k r ä f t a, se
Mag- och
tarmsjukdo-m a r.

Maglarp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Trälleborg pastorat i Lunds
stift, 630 inv.

Maglehem, socken i Kristianst.
1., jämte Hörröd pastorat i Lunds
stift. 1,050 inv.

Ma’glemosekulturen 1-
Mul-lerupkulturen, en kultur
från ett tidigt skede i Nordens
äldre stenålder, uppkallad efter
ett större boplatsfynd i en
torvmosse vid Mullerup på Själlands
västkust, vilket undersökts av G.
Sarauw. Man antar, att
bebyg-garna bott på timrade flottar ute

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free