Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lärksopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Lärksopp—Läsdrama
974
gulbruna. S. Sverige. Ägg 4—5,
gulgråa, mörkfläckiga.
Stannfågel. — Se även Berglärka.
Lärksopp, se R ö r s o p p a r.
Lärkträd, 1 ä r k, arter av
släktet La’rix (ordn. Coni’ferae),
barrträd med mjuka, på hösten
avfallande barr, vilka sitta
strödda på långskotten och i
knippor på kortskotten. Sambyggare.
Kottarna äro upprätta och
kvar-sitta flera år efter frömognaden.
Fröna mogna första året och äro
vingade. Ett 10-tal arter finnas,
varav flera odlas i Sverige som
prydnads-, stundom som
skogsträd. Vanligast i Sverige och ofta
förvildat är e u r o p e i s k t L.,
Larix deci’dua, vilt i mell.
Europas bergstrakter. Det är intill 35
m. högt med pyramidlik krona,
livligt gröna barr, röda
honblommor och vid mognaden
äggfor-miga, 3—4 cm. långa kottar. Dess
ved har smal, ljus splint och
rödbrun kärna, är mjuk men elastisk
och hållbar samt användes som
byggnadsvirke, till master,
telegrafstolpar m. m. Barken utgör
ett värdefullt garvmedel. Ur
stammen tappas v e n et i a n s k
terpentin.
Lärkträdsmal, se S ä c k m a
-1 a r.
Lärling, person, som i annans
tjänst utövar ett yrke ss.
nybörjare och därvid även undergår
yrkesutbildning. Termen användes
särskilt om elever i
hantverksmässiga yrken, inom vilka deras
ställning har varit reglerad av
skrå-författningarna (se
Skråväsen). Numera sker utbildningen
i stor utsträckning vid sidan av
yrkesarbetet, huvudsaki. i
offentliga lärlingsskolor (se
Y rkesundervisning).
Lärodikt, didaktisk poesi,
en dikt med syfte att undervisa
och upplysa. Som mönster för L.
Europeiskt lärkträd.
står Vergilius’ Geo’rgica; i senare
tider ha L. skrivits av bl. a.
Boi-leau, Pope och Young. Bland
svenska författare till L. märkas
Gyllenborg och Leopold. Genren
var populär framför allt på 1700-t.
Läroverksråd,
Läroverks-över st yreisen, se
Skolöverstyrelsen.
Läsare ss. namn på deltagare
i pietistiska konventiklar
uppträder första gången i
Västergötland vid mitten av 1700-t.
Beteckningen kommer därav, att
man vid mötena läste Bibeln,
Luthers skrifter samt böcker av
senare uppbyggelseförfattare.
Mest kända äro L. i Norrland
(från 1700-t:s slut), bland vilka
man skiljer mellan de kyrkliga,
lagiskt stränga
gammalläsarna och de mer 1. mindre
starkt evangeliskt samt
separatistiskt stämda nyläsarna.
De senare ha splittrats i olika
riktningar (jfr bl. a.
Bodel-lister). Se R o s e n i u s, C. O.
Läsdrama, ett diktverk med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
