Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Långa—Långesläktet
942
eningarna, som fått stor betydelse
för det tyska jordbruket och även
vunnit utbredning inom andra
länder. Då L. i regel äro så små,
att medlemmarna personligen
känna varandra, kan
utlånings-risken starkt nedbringas. — Ett
liknande av tysken S c h u 1 z e
-Delitzsch utarbetat mer
bank-mässigt system har blivit till
gagn för städernas smärre
företagare. Ang. svenska
motsvarigheter se B a n k sp. 1067 och
Jordbrukskredit. —
Preussen och sedermera Tyska riket ha,
särskilt i krigstid (senast 1914—
24), brukat upprätta tillfälliga
Darlehenkassen med viss
sedelutgivningsrätt (se
Darlehen-kassenscheine).
Långa, se Långesläktet.
Långa murarna, se A t e n sp.
805 och Grekland sp. 1534.
Långa papper, se Växel.
Långa parlamentet, det
engelska parlament, som av Karl I
sammankallades 1640. Det
stympades genom att överhuset
avskaffades 1649 och misshagliga
underhusledamöter sedermera
avlägsnades men förblev ss.
”rump-parlamentet” (the Rump
parlia-ment) samlat till april 1653, då
Cromwell med våld upplöste det.
L. samlades åter dec. 1659 efter
general Monks militärkupp men
upplöste sig frivilligt mars 1660.
Långared, socken i Älvsb. 1.,
pastorat i Skara stift. 1,665 inv.
Långaryd, socken i Jönköp. 1.,
jämte Färgaryd och Femsjö
pastorat i Växjö stift. 3,740 inv.
Långaröd, socken i Malmöh. L,
jämte östra Sallerup pastorat i
Lunds stift. 1,580 inv. — Kyrkan,
en av de få romanska
tegelkyrkorna i Sverige, har
senmedeltida valvmålningar.
Långasjö, socken i Kronob. L,
pastorat i Växjö stift. 1,915 inv.
Långesläktet. Långa. Längd 15—17 dm.
Långban, järn- och
mangangruvfält i Färnebo skn, Värml. 1.
Rik fyndort för sällsynta
mineral. Äg. Gruve-a. b. Långban,
grundat 1885.
Långbanshyttan, masugn och
anrikningsverk i Färnebo skn,
Värml. 1. Äg. Lesjöfors a. b.
Långboll, se Bollspel sp. 237.
Långbro sjukhus, se
Sjukvård.
Långebarnsläktet, Lu’mpenus,
ett släkte Slemfiskar med
mycket lång, smal kropp och lång
rygg- och analfena, den förra
taggstrålig. Två arter vid
västkusten, den ena även i Östersjön.
Långed, pappersbruk,
träsli-peri och sulfitfabrik i Steneby
skn, Älvsb. 1. Äg. a. b.
Billings-fors—Långed.
Långedrag, del av
municipal-samhället Älvsborg i V. Frölunda
skn, Göteb. 1., vid Göta älvs
mynning. Badort. God hamn.
Långelanda, socken i Göteb. L,
jämte Myckleby och Torp
pastorat i Göteborgs stift. 1,210 inv.
Långemåla, socken i Kalmar
1., pastorat i Växjö stift. 1,640 inv.
Långesläktet, Mo’lva, ett
släkte Torskfiskar med
mycket långsträckt kropp, en
skäggtöm under hakan och två
ryggfenor, den bakre liksom analfenan
mycket lång. Långan, Molva
molva, har gråbrun rygg och vit
buk. Finnes bl. a. i Nordsjön,
smärre exemplar även vid
Sveriges västkust. Värdefull
matfisk. Av densamma beredes
kabeljo och klippfisk. Ofta torkas
den utspänd mellan träspjälor och
kallas då s p i 11 å n g a. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
