Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lusflugor - Lusfrö - Lusignan - Lusitania, område - Lusitania, passagerarångare - Lusse - Lussin - Lustgas - Lustmord - Lustre - Lustrum - Lustspel - Lusus - Lusättika - Lut - Luta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Lusfrö—Luta
896
Lusflugor. T. v. Hästfluga. Längd c:a
8 mm. — T. h. Fårlus. Längd c:a 5 mm.
mer spec. hos hästar vanl. under
svansroten, i näsborrarna, öronen
1. ögonvrårna. — Fårlusen,
Melo’ phagüs ovi’nus, är brun,
hårig, vinglös. Lever av fårens blod.
— B i 1 u s e n, Bra’ula cOe’ca, är
vinglös, c:a 1 mm. lång, nästan
klotrund, glänsande rödbrun.
Träffas på bin (bl. a. i s. Sverige).
Lusfrö, se Sabadilla.
Lusignan [lysinja’rj],
medeltida fransk feodalätt, uppkallad
efter ett slott vid nuv. staden L.
i Poitou. L. blev genom Guido (se
d. o.) Cyperns härskarätt (1193—
1267; på kvinnolinjen till 1489).
Lusita’nia, under antiken
område i Portugal och s.v. Spanien
mellan Duero och Guadiana,
bebott av 1 u s i t a n e r n a, en
ibe-risk stam. L. underkuvades av
romarna 193—138 f. Kr.
Lusitania [lositæ’nnia], engelsk
passagerarångare om 31,500 ton,
som under världskriget av en
tysk u-båt torpederades 7 maj
1915 nära irländska kusten,
varvid av 1,906 ombordvarande 1,198
omkommo, bland dem 124
amerikanska medborgare. Händelsen,
som föranledde lång diplomatisk
notväxling, bidrog att öka
indignationen mot Tysklands
stridsmetoder till sjöss och småningom
påverka den amerikanska opinionen
för För. Stat:s deltagande i
världskriget.
Lu’sse 1. L u s s i, sv. form för
Lucia (se d. o.).
Lussi’n, ö i n. delen av
Adriatiska havet, s.ö. om Istrien,
tillhörande Italien.
Lustgas, se Kväve sp. 1557
och Bedövningsmedel.
Lustmord, mord, förövat för
att tillfredsställa abnorma
sexuella drifter.
Lustre [lystr], fr. 1.
Ljuskrona, -stake, -arm, spec. sådana
med glasprydnader. — 2. Se
Lyster.
Lu’strum (lat., av lustra’re,
rena), reningsoffer. Ett sådant
företogs i Rom av censorerna efter
den vart femte år anordnade
mantalsskrivningen, census. En
tidrymd av 5 år kallas därför ett L.
Lustspel, se Drama.
Lu’sus, lat., lek; spel. — L.
n a t u’ r a e, naturens lek, slump.
Lusättika, se Sabadilla.
Lut (etymologiskt besläktat
med lat. lava’re, tvätta),
vattenlösning av salt 1. alkali, t. ex. av
pottaska, natrium- 1.
kalium-hydroxid. Jfr M o d e r 1 u t.
Luta (av mlty. lüte, urspr. av
arab, al-ud), stränginstrument av
persiskt-arabiskt ursprung, till
sin klassiska form utbildad i
Väst-Europa, dit den tidigt (till
Sicilien och Spanien) infördes av
araber och morer. L. har välvd
resonansbotten samt lång hals,
avdelad av tvärband (under 1500-t.
vanl. 8) för utmärkande av
fingergreppen. Strängarna äro
med undantag för den 1. de högsta
grupperade parvis i körer (under
1500-t. vanl. 9 1. 11 strängar i 6
körer) ; dessutom äga de större
L. fritt spända strängar
(bor-dunstr ängar). L. spreds under
1300-t. över hela Europa och
utträngdes, efter en börjande
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
