Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Luna—Lund
854
till framställning av konstull. Se
Papper och Konstull. —
L u m p u 11, detsamma som
konstull.
Lu’na, i rom. myt.
mångudinnan, motsvarande grekernas
S e 1 e n e. — L u n a’ r, hörande
till månen. — Lun a’ r ium,
apparat, åskådliggörande månens
olika ställningar i förhållande till
jorden och solen. Jfr Planet
a-r i u m. —• L u n a t i o’ n, tiden
mellan två månfaser av samma
slag, alltså = månens synodiska
omloppstid. Jfr Måna d.
Luna’ria, växtsläkte (fam.
Cruci/ferae), örter med hreda,
platta skidor (se ill. till Frukt).
L. redivi’va, med rödvioletta
blommor, växer vild i Skåne och
Bohuslän, L. a’nnua, lik föregående,
odlas som prydnadsväxt. Bägge
kallas månviol, den senare på
grund av skidornas utseende även
Ju das silverpenningar.
Lunatja’rskij, Anatolij
Vasiljevitj, f. 1866, rysk
författare och bolsjevikisk
politiker, folkkommissarie för
undervisningsärenden 1917. L. har
nitiskt verkat för bevarandet av de
kulturella värdena, framför allt
för att hålla teatern på en hög
nivå. Han har utgivit skådespel
och politiska skrifter.
Lunch [lonsj], eng., eg.
brödstycke; måltid vid middagstid
mellan frukost och ”middag”.
Lund, stifts- och
universitetsstad i Malmöh. 1., 2 km. n. om
Höjeå och 10 km. från Öresund,
centralt beläget i Skånes
viktigaste åkerbruksbygd på en
sluttning åt s. c:a 30—60 m. ö. h.
23,760 inv. — L., vars läge
bestämts av de gamla färdevägarna,
genomlöpes i n.—s. av en bred
huvudgata. Bredgatan—Stora
Kyrkogatan—Stora Södergatan,
som mitt i staden utvidgas till ett
torg, Stortorget, med rådhuset. N.
om torget ligga den stora parken
Lundagård med Otto Lindblads
byst (av Börjeson), Tegnér
splatsen med Tegnérs staty (av
Qvarn-ström) och Kraftstorget (urspr.
kyrkogård), kring vilka stadens
flesta monumentalbyggnader äro
belägna, främst domkyrkan,
universitetet och Akademiska
föreningen (se d. o.). Stadens
förnämsta promenadgata är
Klostergatan. I stadens nordligaste del
märkes Helgonabacken med
universitetsbiblioteket, i närheten ett
flertal universitetsinstitutioner,
länslasarettets storartade
byggnader och biskopshuset samt en
mängd villor, i ö. Botaniska
trädgården och i s. Stadsparken. —
L. har några ålderdomliga partier
med låga envåningshus men i
stort sett en modern prägel. Den
förnämsta byggnaden är
domkyrkan (se Lunds domkyrka).
Av medeltida byggnader återstå i
övrigt endast S:t Peders Klosters
kyrka (Klosterkyrkan), en
sen-gotisk tegelbyggnad liksom det s.
om domkyrkan belägna
Lauren-tiuskapellet, som utgör den enda
återstoden ovan jord av det gamla
Laurentiusklostret och senare
inrymde universitetets första
lärosalar. Nära platsen för det forna
Allhelgonaklostret ligger den av
H. Zettervall 1887—91 uppförda
Allhelgonakyrkan. Gamla
biblio-tekshuset vid Lundagård restes
på grunden av den medeltida
ärkebiskopsborgen på 1500-t. men
har under 1700- och 1800-t.
om-och påbyggts. L. har landsarkiv
samt två stora museer, Lunds
universitets historiska museum
(se Lunds u n i v e r s i t e t sp.
874) och Kulturhistoriska
museet (bildat av Kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
