Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Louvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Louvre
774
stor organisationstalang
ombilda-de L. franska hären från
huvudsaki. en legoarmé till en ypperlig
stående kunglig här. Hård och
skoningslös, tog L. initiativet till
Strassburgs annektering och till
härjningarna i Pfalz. Efter
Col-berts död 1683 skötte L.
statsfinanserna och steg högt i
inflytande.
Louvre [lovr], L e L. (försv.
form Louvren), Paris största
byggnadskomplex, beläget mellan
Seine och Rue de Rivoli,
inrymmande Frankrikes
nationalmuseum. — Nuv. L., som delvis vilar
på grunden till en medeltida
konungaborg med samma namn,
består av fyra, 120 m. långa,
kring en gård slutna längor och
två därifrån åt v. utlöpande, nära
500 m. långa längor, omslutande
Place du Carrousel. Byggnaden,
på vilken nästan alla franska
re-genter i nyare tid arbetat,
påbörjades 1546 av Frans I, som lät
under ledning av Lescot uppföra
s.v. hörnet av ö. delen (se ill. till
Byggnadskonst sp. 858).
Denna del fullbordades av Ludvig
XIII och Ludvig XIV under
huvudsaklig ledning av Lemercier,
vilken bl. a. byggde v. längans
mittparti, Pavillon de 1’Horloge, i
Lescots stil. Perrault skapade
ö. ytterfasaden, kolonnaden, i
Louvre. Plan (byggnadsperioder). 1.
Frans I och Henrik II (Lescot). 2.
Katarina av Medici. 3. Henrik IV. 4.
Ludvig XIII (Lemercier). 5. Ludvig XIV
(Le Vau). 6. Ludvig XIV (Perrault).
7. Napoleon I (Percier och Fontaine).
8. Napoleon III (Visconti och Lefuel).
9. Tuilerierna.
Louvre. Pavillon de l’Horloge.
sträng, antikiserande stil.
Katarina av Medici började uppföra
förbindande längor mellan L. och
de av henne byggda Tuilerierna
(se d. o.). Den s. av dessa
fullbordades under Henrik IV, den n.
påbörjades under Napoleon I av
Percier och Fontaine och
fullbordades under Napoleon III av
Visconti och Lefuel, som även
ombyggde s. längan. — Av
inredningen märkes särskilt det av
Le-brun i praktfullaste barockstil
utförda Apollogalleriet i den av
Katarina av Medici uppförda
delen, ett praktstycke av fransk
rumsinredningskonst, endast
jämförbart med Spegelsalen i
Versailles. — L. var konungaboning till
Ludvig XIV: s tid, då det uppläts
åt de kungliga konstsamlingarna,
grundlagda av Frans I och senare,
särskilt av Colbert, betydligt
utvidgade. Under revolutionen
omdanades dessa 1793 till ett statens
museum, som sedan samlingarna
ytterligare ökats dels genom
krigsbyte från Napoleons fälttåg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
