Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lotsbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Lotsbåt—Lotskontor
762
mar stads tankebok) under
benämningen ”ledsagare” 1.
”styrmän”. I Kalmar fanns ett
styr-man-lotsgille 1. skrå, vars
medlemmar- åtogo sig lotsning till
olika öster sjöhamnar. L.
betecknade sålunda tidigare en
vittbefa-ren navigatör, som även hade
kännedom om egna och
främmande länders kuster. Samma
betydelse hade ordet piloto i de på
denna tid ledande sjöf artslän
derna Spanien och Portugal. Sedan
sjöfarten fått allmännare
omfattning, kom L. att betyda
lokal-kunnig navigeringshjälp inom ett
begränsat område med skyldighet
att efter kallelse möta fartyg i
rum sjö samt stå till tjänst enl.
taxa, fastställd av offentlig
myndighet. Frivillig föregångare till
sådan lokal lotstjänst var i
början av 1500-t. i England ”den
heliga och odelade Trefaldighetens
brödraskap”, vars gillesbröder
vid Deptford nära Greenwich
gingo sjöfarande till handa i
farleden därstädes och från vilket
det engelska lotsväsendets
chefsmyndighet, Trinity House,
härstammar. I Sverige daterar sig
ordnat lotsväsen från Gustav I:s
tid, dä mot lön av hemman i
skärgården (se
Lotshem-man) ”skicklige styrmän”
anställdes att styra kronans fartyg.
Ur denna tjänst ha småningom
utvecklat sig dels
styrmanstjäns-ten i örlogsflottan, dels
lotstjäns-ten. Se vid. Lotsväsen.
Lotsbåt, farkost, använd av
lotsar för att möta lotssökande
fartyg. I de nordiska ländernas
farvatten växlar L. i storlek från
öppna rodd-, segel- 1. motorsnipor
till (numera allmänt
motordrivna) däckade lotskuttrar om 14
m:s längd och 25 tons
deplace-ment. I de större
sjöfartsländerna ha lotsarna flerstädes till sitt
förfogande fartyg, som kunna
hålla sjön, utanför inloppet till
viktiga hamnar och
genomfartsleder. Särskilt stora äro de
amerikanska lotsångarna samt
Cal-cuttalotsarnas fartyg. — Enl.
internationella regler skola L., då
de äro på sin station, under
mörker föra pä masttoppen vitt ljus,
synligt runt horisonten, samt ge
bloss minst var 15 :e min.
Maskindriven L. för ett rött ljus under
det vita. Vid gång föras även de
för maskindrivna fartyg
föreskrivna sidolanternorna. Vid
dager föres på masttoppen en till
hälften vit, till hälften röd flagg.
Svensk L. skall enl. Kungl.
för-ordn. 15 febr. 1881 vid dager
föra en till hälften vit, till
hälften blå flagg, hissad på masttopp
L sprinock. Seglande L. skall
därjämte ha en röd duk i storseglet
1. ordet ”lots” målat å detsamma.
Vid mörker skall visas
omväxlande rött och vitt ljus.
Lotsfisk, Naucra’tes du’ctor,
en art Makrillfiskar, som
i varmare hav ofta följer fartyg
och vanl. uppträder tillsammans
med hajar, vilka den säges lotsa
till bytet.
Lotsförordning 1.
lotsstad-ga, se Lotsväsen.
Lotsgös, se Gös. Sjöv.
Lotshemman, kronohemman i
skärgården, som urspr. varit
lönehemman för lots och som gå i
arv till innehavarens änka och
barn. Frågan om upphörandet av
de rättigheter (ss. frihet från
vissa besvär) och skyldigheter
(upplåtelse av plats för lotsutkik
m. m.), som åtfölja L., ligger f. n.
under K. M:ts prövning.
Lotskapten, Lotslöjtnant,
se Lotsväsen.
Lotskontor, kontor vid
lots-plats, där lotsning beställes och
lotspenningar erläggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
