- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
693-694

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lodning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Lödning

694

skott) av en man, lod are 1.
lodhyvare, som står i fören
av fartyget, vilket vid L. måste
reducera farten betydligt. Då
lodet tagit botten, sträckes linan,
och djupet avläses, då linan visar
rätt upp och ned vid
fartygskan-ten. Kan man på grund av
fartygets avdrift ej få linan i denna
ställning, begagnar man stundom
en 1 o d b o j, till vilken lodlinan
ledes från fartyget. För att göra
L. mindre beroende av fartygets
fart har man infört 1 o d a p p a
-rater, vid vilkas användande
djupet ofta beräknas ur storleken
av den kompression, luften
undergår i ett i lodet inneslutet kärl.
Lodskotten, vilkas lägen
bestämmas medelst invinkling med
re-flexionsinstrument, lödnings-k v i n t a n t, tagas i serier,
varigenom man söker nå
överensstämmelse med de på sjökortet
angivna vattendjupen. Vid L. vid
kuster, där tidvattnet gör sig
kraftigt gällande, måste man
införa lodskottskorrektion
för att få överensstämmelse med
sjökortets vattendjup, vilka äro
utlagda vid lågvatten i springtid.
— Vid djuphavslodning göres
lodet mycket tungt, ofta flera
hundra kg.; det lossnar vid
anslaget mot bottnen och får
kvar-ligga där. Som lodlina användes
numera vid dessa arbeten en
nedåt avsmalnande grov pianosträng
(för att minska vikten av den
ofta flera km. långa linan). Lodet
går ut av egen tyngd, och farten
regleras av en (ofta automatisk)
broms för säkert utrönande av
anslaget mot bottnen. En
djuphavslodning tar på detta sätt
flera timmar i anspråk och är en
dyrbar procedur. Nyligen har av
tysken A. Behm uppfunnits det
s. k. ekolodet. Från en
särskild apparat på fartyget avskju-

Lodning, Djuplod.

tes ett ljudstarkt skott mot
bottnen, och ljudets eko uppfångas av
en annan apparat. Tiden, som
förflyter mellan skottet och
uppfångandet av dess eko, uppmätes,
och därur beräknas djupet. Då
ljudets hastighet i vatten uppgår
till nära 1,5 km. i sek., tar en på
detta sätt utförd djuphavslodning
mindre än en halv minut i
anspråk, och L. kunna utföras hur
tätt som helst. Enda
svårigheterna äro de variationer i
ljudhastighet, som uppkomma genom
den av temperatur och salthalt
beroende tätheten hos havsvattnet.
Ekolodet har särskilt kraftiga
ljuddämpare, för att ljudet ej
skall fortplantas genom
fartygs-kroppen från avsändare till
upp-fångare. Med denna moderna
apparat kunna numera djup från 2
m. till de största oceandjup
hastigt- uppmätas med en säkerhet av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free