- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
669-670

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljuskrona ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

669

Lj uskrona— Lj usredskap

670

bläckliknande ämnen
(bläck-k o p i e r ing) bildas. L. äro i
bruket billiga men ge föga
halvtoner, varför de övervägande
användas för linjeoriginal.

Ljuskrona, se Ljusredskap.

Ljuskänslighet, vissa ämnens
egenskap att förändras genom av
dem absorberat ljus. Dessa
ändringar undersökas inom
fotokemin, deras användningar för
vetenskapligt och praktiskt arbete
i fotofysiken. Ett speciellt fall av
stor praktisk betydelse är silver-,
järn- och kromsalters L., vilken
är grunden för fotografin. Jfr
Fotografi. Om L:s mätning
se Sensitometri.

Ljusmässan, se K y n
dels-mässan.

Ljusnan, Ljusne älv, en
av Norrlands största älvar,
upprinner på gränsen mellan Norge
och Härjedalen, upptar från v.
Vemån, från h. Härj ån och rinner
med många krökar in i
Hälsingland, där den bildar Laforsen
(se d. o.) och dess dalgång vidgas
till en välodlad slätt. Vid Ljusdal
mottar L. från v. Letån, som
bildar avlopp för Hennan, Storsjön,
Letsjön och Växnan, samt böjer
av mot s. genom smärre sjöar. I
Varpen vid Bollnäs mottar L.
från h. sin största biflod, Voxnan,
samt utfaller, efter att ha
genomflutit Bergviken och Marman och
bildat Ljusne strömmar, i
Bottniska viken vid Ljusneverken.
370 km. Awattningsområde c:a
17,000 kvkm. L. är känd för sitt
laxfiske; flera fall äro utbyggda.

Ljusnans kontrakt i Uppsala
stift omfattar pastoraten Järvsö;
Ljusdal; Ramsjö; Färila och
Kårböle samt Los och Hamra.

Ljusnar sberg, socken i Örebro
1., jämte Hörkens kapellförs.
pastorat i Västerås stift. 10,250 inv.,
därav i Hörkens kapellförs. 2,125.

Ljusredskap. Oljelampa av brons från
fornkristen tid.

I L:s förs, ingår även
Kopparbergs köping.

Ljusne, kapellförs. till Söderala
(se d. o.).

Ljusnedal, bruksförsamling i
Jämtl. L, jämte Hede, Vemdalen,
Tännäs och Storsjö pastorat i
Härnösands stift. 465 inv. — I
L. anlades på 1680-t. ett
kopparbruk, i mitten av 1700-t.
förvandlat till järnbruk, vilket nedlades
på 1880-t. På 1700-t. fanns där
även ett myntverk.

Ljusneverken, tvenne
järnverk, Norrljus ne och S ö r
-ljusne pä ömse sidor om
Ljusnan i Söderala skn, Gävleb. 1.,
omfattande masugnar,
elektro-stålverk, lancashireverk, valsverk,
kättingfabrik, gjuteri och mek.
verkstad samt sågverk.
Norrljus-ne anlades 1873, Sörljusne
privilegierades 1671. Äg.
Ljusne-Voxna a. b., grundat 1881, som
även äger Voxna bruk.

Ljusredskap. De skilda
formerna av L. betingas huvudsaki.
av belysningsämnets art samt
användningen och placeringen. Till
de primitivaste L. höra de enkla
hållare av trä 1. järn, i vilka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free