- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
655-656

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljudlära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

655

Ljudskrift—Ljungan

656

europeiskt språk skulle ha spelat
en roll; något bevis därför
föreligger ännu ej. — Med L. (”den
andra L.”) betecknas ofta ock
den senare, specifikt högtyska
ytterligare förskjutningen av de
på ovan angivet sätt uppkomna
germanska explosivorna (se
Tyska språket).

Ljudskrift, detsamma som

fonetiskt alfabet.

Ljudspringa, se
Struphuvud.

Ljudtratt, klocktratt, den
klockformade mynningen å
blås-instrument, som skänker glans
och fyllighet åt tonen.

Ljugarn. 1. Sjö i Rättviks skn,
Dalarna. På en holme i L. finns
ett monument över Gustav Vasa,
som enl. folktraditionen under sin
färd över L:s is skulle ha
upp-levat det bekanta äventyret i
halmlasset. — 2. Hamnplats och
badort i Ardre skn på s.ö.
Gotland. Export av kalk.

Ljumskar, vecken mellan
främre bukväggen och lårens framsida,
ljumskvecken, jämte ovanför
liggande trekantiga områden,
ljumsktrakterna, där bukväggen
är försvagad genom frånvaro av
muskulatur och därigenom, att
sädesledarna (se Könsorgan)
hos mannen och vidfästningsband
för livmodern hos kvinnan jämte
kärl och nerver här genomborra
bukväggens seniga delar,
åstadkommande en av dessa bildningar
utfylld kanal (ljumskkanalen). L.
äro därför ofta platsen för
uppkomst av bråck.

Ljung, Callu’na vulga’ris
(fam. Erica’ceae), dvärgbuske
med barrlika blad och små,
violettröda (stundom vita) blommor.
L. växer på mager, kalkfattig
jord, som ytterligare försämras
genom den sura och till följd av
yaxhalt syår fuktade pch.
lång

samt sönderdelade ljungmyllan.
L. förekommer massvis på
ljunghed ar (jfr Hed), spec. i n.v.
Europa efter Nordsjö- och
Atlant-kusterna; den förekommer över
hela Sverige. Även i
Nord-Amerika. Blommar på eftersommaren.
Vid foderbrist kan L. användas
som bete, liksom även skördad och
torkad som foder, men har mycket
lågt näringsvärde. I skogfattiga
trakter användes L. till bränsle.

Ljung. 1. Socken i Göteb. 1.,
jämte Forshälla, Resteröd och
Grinneröd pastorat i Göteborgs
stift. 1,610 inv. — 2. Socken i
östergötl. 1., jämte Flistad
pastorat i Linköpings stift. 1,540 inv.
— 3. Gods i L. 2.
Huvudbyggnaden uppfördes 1774 av F. A. v.
Fersen efter ritningar av J. E.
Rehn.

Ljung, Per, f. 1743, d. 1819,
bildhuggare, verksam i Sthlm,
där han bl. a. för slottets räkning
utförde betydande ornamentala
bildhuggararbeten i en kraftig,
något tung empirestil.

Ljunga. L Se Norra Ljunga
och Södra L j u n g a. — 2.
Kontrakt i Härnösands stift,
omfattande pastoraten Selånger;
Sättna; Torp; Borgsjö; Stöde;
Tuna; Attmar; Haverö.

Ljungan, norrländsk älv,
upprinner på Helagsf jället,
genomflyter Ljungdalen och bildar
Härjedalens Storsjö, varefter den
i huvudsaki. östsydöstlig riktning
genom Jämtland söker sig in i
Medelpad, där den bildar fallen vid
Alby och längre ned
Hångstafal-len, mottar från v. Gimån, L:s
största tillflöde, och bildar
nedanför Stödesjön flera fall, vid
Ne-dansjö, Matfors och Viifall, samt
mynnar vid Svartvik, 10 km. s.
om Sundsvall, i Bottniska viken,
i sitt nedersta lopp kallad N j u
-runda ä J y. 271 km. Avyatt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free