Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lituus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Lituus—Liv
626
Lftuus, lat., herdestav med
böjd krycka. Användes av de
romerska augurerna som
ämbetstec-ken. L. fortlever i den kristna
kyrkan som biskopskräkla.
Litvi’nov, M ak s i m M a k
-simovitj, f. 1876, rysk
bolsje-vikisk politiker. Under
världskriget anställdes han vid ryska
statens inköpscentral i England
och övergick i sinom tid i
Kerenskijs och bolsjevikregimens
tjänst. Han blev den senares
representant i London men
nödgades på grund av sin propaganda
lämna England 1919. Ss.
Tjitje-rins närmaste man förde han
1920—22 underhandlingar
särskilt om handelsavtal med
England m. fl. länder samt deltog i
konferenserna i Genua 1922 och
Haag s. å.
Lftzmann, K a r 1, f. 1850, tysk
general, gjorde sig under
världskriget bemärkt under den s. k.
genombrytningen vid Brzeziny (se
d. o.) nov. 1914. Känd som
militärförfattare.
Liu-kiuöarna, se R y u k y u
-ö a r n a.
Li’utbrand, L u i t b r a n d. 1.
Se L a n g o b a r d e r sp. 220. ■—
2. Italiensk historieskrivare, d.
971?, biskop i Cremona 961,
vistades vid kejsar Otto I:s hov
och skrev en allmän historia,
Antapo’dosis (vedergällning),
omfattande tiden 887—949.
Liv, organiskt L.,
sammanfattningen av olika
livsföreteelser hos levande organismer,
har varit föremål för såväl
filosofisk spekulation som
naturvetenskaplig forskning. Om L:s
ursprung vet man intet, men olika
teorier ha framställts till
förklaring av dess natur. Den
vita-listiska åskådningen (jfr
Vitalis m) antar en principiell
skillnad mellan levande och död
materia och ser i livsföreteelserna
yttringar av en särskild
metafysisk princip, livskraften.
Denna åskådning var
undantagslöst härskande före Cartesius (se
d. o. sp. 1068 f.) och den från
honom på 1600-t. utgångna
iatro-matematiska skolan. Emellertid
utredde A. L. Lavoisier
uppkomsten av kroppsvärmet, F. Wöhler
visade genom syntes av urinämne,
att de organiska ämnena i
kroppen kunna framställas utanför
kroppen utan inverkan av
”livskraften”, och E. Buchner visade,
att av jästsvampar orsakad
alkoholjäsning även kan försiggå i
vattenextrakt på dessa, vilket
innehåller enzym men inga celler.
Dessa och andra undersökningar
ha banat väg för den
mekanistiska uppfattningen (jfr
Mekanism), enl. vilken ingen
principiell skillnad finnes mellan
processerna i kroppen och i den
”döda” materien utan L. blott
är ett resultat av komplicerade
kemiska och fysikaliska
företeelser. Enl. hittillsvarande
erfarenhet är L. dock bundet vid den
ytterst invecklade, specifika
strukturen hos cellerna. De sistnämnda
synas spec. genom sin struktur
skilja sig från den ”döda”
materien, och denna struktur är ännu
föga känd. Ehuru egenskaper, som
av gammalt ansetts utmärka L.,
ss. ämnesomsättning med
invecklade kemiska omlagringar och
assimilation av främmande ämnen,
fortplantning, retbarhet m. m.,
således icke f. n. kunna helt
förklaras, finnas dock enl.
mekanistisk uppfattning inga principiella
hinder för att en dylik förklaring
skall kunna uppnås. Teorin om
livskraft är i varje fall
otillräckligare än den mekanistiska
uppfattningen, då den eg. icke
lämnar någon förklaring alls; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
