Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Lindesby—Lindgren
556
L. är en gammal handelsort för
Bergslagen, fick stadsprivilegier
1645 och har upprepade gånger
härjats av eldsvådor. Bildar
jämte L:s landsförs, (4,880 inv.)
pastorat i Västerås stift. — 2.
Socken (Lindesbergs
landskommun) i Örebro 1.,
omfattande L:s landsförs. (se L.
1) och Guldsmedshyttans förs.
9,090 inv.
Lindesby, masugn i Järnboås
skn, Örebro 1. Anlagd 1860. Äg.
firma Söderström & Geijer.
Lindes domsaga i Örebro 1.
utgöres av ett tingslag
omfattande Fellingsbro, Lindes och
Ramsbergs samt Nya Kopparbergs
härad. 36,420 inv.
Lindesnæs, Norges sydligaste
udde.
Lindes och Ramsbergs härad
i Lindes domsaga, Örebro 1.,
omfattar Lindesbergs landskommun
(med Guldsmedshyttans förs.)
och Ramsbergs skn.
Lindfors, Adolf, f. 1857,
finländsk skådespelare, anställd vid
Svenska teatern i Helsingfors
1873—81, sedan 1882 vid finska
nationalteatern, vars ledare han
var 1907—14. L. är en av
Finlands främsta skådespelare, bl. a.
framstående Molièretolkare.
Lindfors—Bosjöns järnväg
(L. B. B.), en 27,9 km. lång
järnvägslinje från Lindfors station
vid Bergslagernas järnvägar till
Bosjön i Färnebo skn, Värml. 1.
Spårvidd 0,600 m. öppnad för
godstrafik 1914. Äg. Trafik a. b.
Bosjöbanan.
Lindgren. L Karl Adolf
L., f. 1846, d. 1905,
musikhistoriker och skriftställare, från 1873
musikkritiker i Aftonbladet, där
han framträdde som en
kunskapsrik och självständig bedömare.
Av hans skrifter märkas Satser
i svensk verslära (1880), Svenska
hofkapellmästare 1782—1882
(1882) och Musikaliska studier
(1896). — 2. H e 1 1 e n L., f.
1857, d. 1904, litteraturkritiker,
verksam i Aftonbladet från 1891
samt i ett flertal tidskrifter,
utgav bl. a. det litteraturhistoriska
arbetet Sveriges vittra
storhetstid (2 dir, 1895—96), behandlande
1700-t., samt essayerna Vittra
stormän (1894) och Skalder och
tänkare (1900). — 3.
Waldemar L., f. 1860, svenskfödd
amerikansk geolog, särskilt känd
för sina arbeten om malmernas
geologi. — 4. Armas L., f.
1874, finländsk arkitekt, prof, vid
Tekniska högskolan i Helsingfors
1921. Bildade 1897 tills, med H.
Gesellius och E. Saarinen en
arkitektfirma, vars arbeten,
främst Finska paviljongen på
Parisutställningen 1900, blevo
banbrytande för modern finländsk
arkitektur (jfr Finländsk
konst sp. 7), och har efter
firmans upplösning 1904 utfört ett
antal monumentalbyggnader i
Finland och östersjöländerna. Ss.
konstnärlig ledare för
Konstflits-föreningens skola 1902—12 har
han haft stor betydelse för den
finländska konstindustrins
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
