Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liévin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Liggvägg—Liguriska havet
500
med sprit, luftringar,
lägeändringar). Vid uppkommet L. användes
antiseptiska salvor. — Illa
liggande, tryckande förband kunna även
ge liknande brand.
Liggvägg, se Häng- och
1 i g g v ä g g.
Ligist, se Liga.
Ligne [linnj], gammal belgisk
fursteätt. Mest känd är furst
Charles J o s e p h av L., f.
1735, d. 1814, österrikisk
fältmarskalk, en typisk representant för
1’ancien régime, deltog med
utmärkelse i Sjuåriga kriget.
Lignfn, ligno’n, vedämne,
förekommer i förvedade
cellväggar hos växterna, spec. i ved- och
bastceller. Om veden behandlas
med sulfitlösning 1. natronlut,
går L. i lösning. L. ger en del
karaktäristiska färgreaktioner:
ett i saltsyra doppat vedspån
färgas av floroglucin, pyrrol och
indol rött, av hematoxylin blått.
Ligni’t, se Brunkol.
Ligno’n, se L i g n i n.
Li’gnum (lat., trä), vedartad
drog.
Ligny [linji’], by i prov.
Na-mur, Belgien, i vars närhet
Napoleon slog preussarna under
Blü-cher 16 juni 1815.
Ligorio [-gå’riå], P i r r o, d.
1583, italiensk arkitekt. L. anslöt
sig delvis till Bramantes riktning.
Med Villa d’Este i Tivoli (se d.
o.), skapade han på 1550-t. ett
genombrottsverk, utomordentligt
representativt för den italienska
senrenässansens
fursteanläggningar. Senare komponerade han
i Vatikanträdgården Villa Pia, en
helt liten, intim anläggning av
utsökt karaktär. L. verkade även,
men mindre framgångsrikt, som
arkeolog.
Ligthart [li’cht-], Jan, f.
1859, d. 1916, holländsk skolman,
överlärare vid en folkskola i
Amsterdam. L. gjorde sin skola
till en verklig reformskola.
Särskilt verkade han för att genom
förening av innehåll från olika
ämnen åstadkomma
koncentration i undervisningen samt för
att med användning av praktiska
arbetsuppgifter främja barnens
självverksamhet. Bland L:s
talrika pedagogiska arbeten, varav
flera översatts till svenska,
märkas Om uppfostran (1910) och Ur
det verkliga livet (1917—20).
LVgula, se Bladsnär p.
de Liguori [-goå’ri],
Alfon-so Maria, f. 1696, d. 1787,
katolskt helgon, bördig från
Neapel, grundade 1732 ”den helige
Återlösarens förening”
(Congre-ga’tio Sancti’ssimi Redempto’ris,
vars medlemmar kallas r e
-demptor i’ ster) för inre
mission framför allt bland de
fattiga. I sina talrika skrifter
framstår han ss. själsfrände till
Loyola. L. utnämndes 1762 till
biskop, beatificerades 1816,
kanoniserades 1839 och upphöjdes
1871 till do’ctor eccle’siae för sitt
försvar för Marias obefläckade
avlelse och sitt hävdande av den
påvliga ofelbarheten. Jämte
Thomas av Aquino är han numera
den inflytelserikaste av alla
romerska kyrkolärare.
Ligu’rer, folkstam, som under
forntiden bebodde Ligurien (se d.
o.). Inskrifter på deras språk ha
trotsat alla försök till tolkning.
De voro säkerligen icke av
indo-europeiskt ursprung.
Ligu’rien, ital. Liguria,
landskap i n. Italien mellan Alperna
och Apenninerna i n. och
Liguriska havet i s. 1,3 mill. inv.
Ligu’riska havet, del av
Medelhavet mellan Ligurien, Provence,
Korsika och Elba. N. delen kallas
Genuabukten (se d. o.)..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
