Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libavius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberale da Verona—Liberia
472
Liberale da Vero’na, se d a
V e r o n a.
Liberali’sm (av lat. li’ber, fri),
beteckning å den socialekonomiska
och politiska åskådning, som i
samhällslivet vill hävda friheten:
frihet från tryckande
statsför-mynderskap, frihet i det
ekonomiska livet, tryckfrihet o. s. v.
L. är frukten av 17OO-t:s
upplysningsfilosofi med dess betonande
av individens naturliga
rättigheter, som ej finge förkvävas av
statsmakten och ej avyttras.
Framträdande ss. politisk rörelse
i Spanien oeh Frankrike under
början av 1800-t. blev L. en
betydelsefull politisk faktor i hela
Europa vid seklets mitt. L. vände
sig främst mot statsmaktens
ur-artning i olika former, ss.
despotismen, byråkratismen, det långt
gående formväsendet, samt, å det
ekonomiska livets områden, mot
det från merkantilismen nedärvda
monopol- och skråväsendet.
Särskilt den ekonomiska L.
utformades av de klassiska
nationalekonomerna (jfr N at ion alek o
-nomi) till ett fast lärosystem.
Av epigoner vid mitten av 1800-t.
fastlåstes den emellertid i doktri-
narism. Å alla områden krävde L.
större frihet för individen samt
inskränkning av statsmaktens
myndighet till rent rättsvårdande
uppgifter. L:s åskådningar ha så
småningom omsatts i politiska
och sociala reformer, vunna ofta
efter lång kamp med
traditions-bevarande politiska riktningar.
Allteftersom de liberala
reformerna ombildade samhällslivet,
övergick L:s idéer om politisk
och ekonomisk frihet att bliva
grundstommen även i övriga
borgerliga, liberala såväl som
konservativa, partibildningars
åskådning. Gentemot L:s
hävdande av obegränsad frihet å det
ekonomiska livets område
framträdde socialismen (se d. o.) med
hävdande av de allvarliga sociala
olägenheterna av en dylik
obunden ekonomisk rörelsefrihet. Med
England ss. utgångspunkt har en
strävan att anpassa L. till
nutidens krav, särskilt de
socialpolitiska, gjort sig gällande (ny
ekonomisk L.,
nyliberalism).
Liberalite’t (avlat. li’ber, fri),
frisinne, storsinthet, givmildhet.
Liberal-unionistiska partiet,
en engelsk partifraktion, som
1886 bildades inom det liberala
partiet på grund av motstånd mot
dettas irländska
home-rule-pro-gram. L:s främsta ledare voro
hertigen av Devonshire och J.
Cham-berlain. L. skilde sig från de
liberala särskilt i frågan om den
brittiska rikspolitiken, och sedan
”den chamberlainska
imperialismen” alltmer upptagits av det
konservativa partiet, uppgick L.
1912 i detta.
Li’berec [-räts], se
Reichen-b e r g.
Libe’ria, negerrepublik på
Pepparkusten, v. Afrika, mellan britt.
Sierra Leone, Franska Guinea och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
