Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Legering
358
en viss temperatur allt har
stelnat. En dylik L. har alltså ingen
bestämd stelningspunkt utan ett
stel ningsinter vall. I
fallet 2) avskiljes antingen den
ena 1. den andra komponenten
först, beroende på smältans
sammansättning, samt alltid i oren
form. Stelningen börjar alltid vid
en temperatur, som är lägre än
de rena komponenternas
smält-punkter. Fig. visar ett
stelnings-diagram för bly-tennlegeringarna.
Kurvan AE anger de
temperaturer, vid vilka bly kristaller börja
avskiljas, och kurvan EB de
temperaturer, då tennkristaller börja
bildas. Kurvan CED åter anger
den temperatur, då allt är stelnat.
Punkten A = 326° är
stelnings-punkten (smältpunkt en) för rent
bly och B = 232° samma för rent
tenn. Punkten E ligger vid c:a
180° och motsvarar en L. med 67
% tenn och 33 % bly, vilken
benämnes eute’ktisk (möjligast
lättsmält). En dylik L. stelnar
fullständigt vid en bestämd
temperatur (eutektisk temperatur),
bildande en finkornig, intim
blandning, e u t e’ k t i k u m, av
tennkristaller och blykristaller.
En tennfattigare L. däremot
benämnes undereutektisk,
hypoeutektisk, i avseende
på tenn och stelnar inom ett allt
större temperaturintervall, ju
tennfattigare den är. Ju mera bly,
som utskiljes ur en sådan, dess
rikare på tenn blir den
kvarvarande smältan, tills den slutligen
har eutektisk sammansättning.
Detta inträffar just vid eu t ek
-tik alen CED, som anger 180°.
Den kvarvarande smältan stelnar
då till ett eutektikum, som
kommer att omge de förut bildade
(preeutektiska) blykristallerna.
Analogt är förhållandet vid en
över eutektisk, h y p e r -
Schematiskt diagram av
bly-tennlege-ringars stelningstemperatur,
eutektisk (i detta fall
tenn-rikare), L. Då avskiljas rena
tennkristallei’ först och sedan
eutektikum. Stelningsförloppet i
fall 3) är snarlikt det
nyssnämnda, men den ena komponenten
(ibland båda) uppträder icke i
rent tillstånd utan håller något
av den andra i fast lösning. De nu
nämnda enkla förhållandena
modifieras, om komponenterna bilda
kemiska föreningar med varandra
1. ha allotropiska omvandlingar i
fast tillstånd, ss. hos
järn-kol-legeringarna (se Stål). För L.
med 3, 4 1. flera komponenter
(ternära, kvaternära L., o. s. v.)
kunna förhållandena bli mycket
invecklade. Ofta sänkes
smältpunkten vid tillkomsten av en
ny beståndsdel, t. ex. tennlod (67
% tenn, 33 % bly), smältpunkt
180°; Roses metall (1 del tenn,
1 del bly, 2 delar vismut),
smältpunkt 94°; Woods metall (1 del
tenn, 2 delar bly, 4 delar vismut,
1 del kadmium), smältpunkt
60°,5. — L. äro av praktisk
betydelse på grund av de företräden,
de ofta ha framför de rena
metallerna, ss. större mekanisk
hållfasthet och motståndskraft mot
kemisk inverkan, större smältbar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
