Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Laftning—Laga fång
134
som porträttminiatyrist. Som
sådan står han endast tillbaka för
Hall. Monografi av O. Levertin
(1899).
Laftning, avskrädning å
trä-sy Ilar under järnvägsskenorna,
vanl. i lutning 1 : 20, varigenom
skenorna komma att luta inåt
spåret.
Lag (fsv. lagher, motsvarande
isl. Iggr, eg. insjö, flod, besläktat
med lat. la’cus, insjö), vätska,
t. ex. i sms. socker lag.
Lag (fsv. lagh, eg. läggande,
av stammen i lägga), varv,
ordning; sällskap; tillfällig
sammanslutning för lek 1. tävling av
ett antal personer, vilka
samverka för att besegra ett 1. flera
andra L. av likartad
sammansättning; samling av arbetare,
som gemensamt utföra ett arbete.
— Mil. Glatta laget 1.
fullt lag, ett förr använt
uttryck, som betydde samtidig
eldgivning med alla kanoner inom
ett batteri å ett fartygs ena sida.
Lag (fsv. lagh, eg. det
förelagda, fastställda, av lägga i bet.
fastställa, bestämma). Fil. Urspr.
beteckning för en genom mänsklig
1. gudomlig vilja bestämd norm 1.
regel för vårt handlande.
Efterhand har termen kommit att
omfatta även normerna för
tänkandet, för såvitt det skall ge oss
allmängiltig kunskap (jfr
Tankelagar) samt reglerna
för själslivets yttringar över
huvud, ss.
föreställningsasso-ciationerna (se
Föreställning), och formlerna för den
regelbundenhet, varmed
naturföreteelserna följa på varandra (jfr
Naturlagar). Allmännast
kan man med Wundt definiera L.
ss. ”en allmän sats, vilken ss.
specialfall i sig innehåller de
enskilda erfarenhetsfakta, vilka ha
tjänat till dess härledning”. —
Jur. En urkundsmässig
sammanfattning av vissa
rättsförhållanden. L. är en produkt av
lagstiftning (se d. o.) och gäller i
normala fall, tills den på rättslig
väg ändras 1. upphäves.
Rättstillståndets fixering i L. är tecken på
en framskriden kulturståndpunkt.
Det äldsta kända rättssystemet
utgöres av de lagar, som gå under
Hammurabis (se d. o.) namn.
Från 1200- och 1300-t. stamma
uppteckningarna av de svenska
landskaps-, lands- och
stadslagarna, de båda senare
sammanfattande den dåtida rättsutvecklingen.
Med tiden blevo olika grupper av
lagar utsöndrade och
sammanförda efter sitt ämnes natur.
Sålunda innefattas numera i Sverige
bestämmelserna rörande
statsskicket, den konstitutionella rätten, i
grundlagarna (se d. o.) med
därtill hörande s. k.
konstitutionella stadgar, medan med
allmänna lagen, civil-,
kriminal- och kyrkolagarna, avses
all övrig det borgerliga samhället
berörande lagstiftning (däribland
främst 1734 års Sveriges rikes
lag med dess olika tillägg och
ombildningar) .
Laga domstol, se Forum 2.
Laga fång (lat. ju’stus
ti’tulus), de sätt, på vilka äganderätt
kan förvärvas. Man skiljer mellan
originära (ursprungliga) L., där
föremålet vid förvärvet icke har
någon ägare (jakt, fiske, fynd
m. fl.), exstinktiva (av lat.
exsti’nguere, upphäva) L., där
föremålet vid förvärvet visserl.
kan ha ägare men förvärvaren
icke härleder sin rätt från denne
utan i stället dennes rätt får
träda tillbaka (hävd,
godtrosför-värv), och derivativa (härledda)
L., där förvärvaren härleder sin
rätt från en föregående ägare
(arv, giftorätt, testamente, köp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
