Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kviga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547
Kvinnorörelsen
1548
i de slaviska länderna kunna
sägas ha beviljat kvinnornas
önskemål inom lagstiftningen. De
romanska länderna höra däremot
ännu till de efterblivna. Sedan
1909 har Frankrikes K. hittills
endast lyckats i någon mån
reformera familjerätten. Belgiens
kvinnor ha politisk och kommunal
valbarhet, utan att äga rösträtt. I
Italien och Portugal ha kvinnor
tillträde till ämbeten, i Spanien
ha ogifta kvinnor sedan 1924
kommunal rösträtt. — Inom de
slaviska länderna har kvinnosaken
åtminstone på papperet segrat,
utom i Jugoslavien och Bulgarien.
I Ryssland arbeta kvinnor inom
sovjetregeringens ämbetsverk,
Tjecko-Slovakiets och Polens
samt Lettlands och Estlands
kvinnor ha full likställdhet med
män, Rumäniens ett begränsat
tillträde till ämbeten. Ungern gav
1921 begränsade politiska
rättigheter åt kvinnor över 30 år. —
Mest framskridna äro de
germanska länderna. I Tyskland och
Österrike ha kvinnor sedan 1918
rösträtt och valbarhet. På båda
hållen ha även gifta tillträde till
statens ämbeten — delvis efter
principen lika lön för samma
befattning. Nederländerna beviljade
politisk och kommunal rösträtt
1922. I Schweiz (kantonen
Zürich) har man de första
prästvigda kvinnor i Europa. I
Brittiska riket och För. Stat,
organiserades rösträttsrörelsen 1869. Då
kvinnorna här tidigt haft
tillträde till universitet och delvis
ägt kommunal rösträtt, ha de
också spelat en roll i det
offentliga livet (i England Florence
Nightingale och Josephine Butler,
i Amerika Frances Willard och
Jane Addams). Den politiska
rösträtten fingo de i fyra
väst-amerikanska stater 1890—96, på
Nya Zeeland 1893, i Australiska
statsförbundet 1901 och alla
därtill hörande stater 1895—1908.
Men först 1905, då den s. k.
suffra-gettr öreisen genom våldsamma
medel började söka skaffa
kvinnorna tillfälle att interpellera
regeringen, blev den kvinnliga
rösträttsfrågan fullt aktuell i
England. 1918 genomfördes en
begränsad och 1924 fullständig
kommunal och politisk rösträtt.
Fr. o. m. MacDonalds regering
(jan.—nov. 1924) ha kvinnor
även beklätt
understatssekrete-rarposter. 1919 öppnades alla
ämbeten utom kyrkliga och
militära för den engelska kvinnan.
Australiska statsförbundet har
1918—22 givit kvinnorna
valbarhet. I vissa indiska stater samt i
Kanada och Irländska fristaten ha
kvinnorna full likställdhet med
männen. I För. Stat, genomdrevos
deras politiska önskemål 1920, och
på en kvinnokongress 1922
bildades ett panamerikanskt
kvinnoförbund. — I de skandinaviska
länderna har K. alltifrån I800-t:s
mitt framvuxit ur litterära
strömningar (Fredrika Bremer,
Camilla Collett, Mathilde Fibiger och
Fredrika Runeberg samt senare
inflytelser från Björnson, Ibsen,
Brändes och Strindberg). Efter
föregående partiella reformer
fingo kvinnorna i Norge 1910
fulla kommunala och 1913 fulla
politiska rättigheter samt 1912
tillträde med lika lön till
ämbeten, undantagandes diplomatiska,
konsulära, militära och
prästerliga. Bestämmelserna om
äktenskaps ingående och upplösning
omarbetades 1918. I Danmark
fingo kvinnorna 1915 politiska
rättigheter och 1921 tillträde till
ämbeten, utom inom
försvarsvä-sendet och kyrkan. 1924 inträdde
en kvinna ss. kyrko- och
under
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
