Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1511
Kurian-Murianöarna—Kurland
1512
en omorganisation av K.,
åsyftande strängare centralisering och ett
ökat inflytande åt påven
personligen. Till de viktigaste ämbetena
utses alltid kardinaler.
Inflytelserikast är
statssekreteraren, förr Kyrkostatens
utrikesminister och alltjämt ledare av
påvens utrikespolitik.
Kurian-Murianöarna, grupp
av fem öar utanför Arabiens s.
kust, tillhörande Storbritannien.
Förvaltas under Aden.
Kabelstation.
KurTIerna, J apan tillhörig
räcka av öar mellan Hokkaido och
Kamtjatka, de flesta obebodda.
C:a 5,000 inv., ainus, som leva av
sälfångst och laxfiske. Jfr
Japan.
Kuriosite’t (av lat. curio’sitas,
nyfikenhet), företeelse, som
väcker nyfikenhet; märkvärdighet.
— K u r i o’ s u m, sällsamt ting,
märkvärdighet.
Kuri’r (av fr. courrier, löpare),
ilbud, snabbt bud, som skall
framföra ett viktigt meddelande. —
Kur i r t å g kallades förr
allmänt spec. snabba snälltåg.
Kurisches Haff [ko’-], bukt i
s.ö. Östersjön. 1,620 kvkm.
Begränsas av en smal landtunga och
står genom ett smalt sund i n.ö. i
förbindelse med Östersjön. K. kan
endast befaras av mindre,
flatbottnade fartyg.
Kuriö’s (fr. curieuæ), sällsam,
märkvärdig, konstig, löjlig. Jfr
Kuriositet.
Kurkumi’n, se C u r c u m a.
Kurland, den sydligaste av
östersjöprovinserna. Den allra
största delen (26,500 kvkm.,
306,000 inv.) tillhör nu Lettland,
en remsa i s. Litauen. — Historia.
K. har fått namn av kurerna,
vilka jämte de dem närstående
liverna utgjorde K:s äldsta kända
befolkning. Senare ha de baltiska
letterna inträngt och i det
närmaste utrotat dessa folk. Redan
under vikingatiden synes K. långa
tider ha stått under främmande
herravälde, bl. a. under
svenskarnas på 800-t. Omkr. 1200
kristnades K. av svärdsriddarna, vilkas
politiska välde över K. 1237
övertogs av Tyska orden (se d. o.).
Vid dess upplösning, då K.
hotades av både Ryssland och
Danmark, behöll ordens siste
stormästare G. Kettler K. (med
S em g a 11 e n utmed s. stranden
av nedre Düna) som
hertig-d ö m e under polsk länshöghet.
Kettlers söner och efterträdare
Vilhelm och Fredrik
retade den mäktiga kurländska adeln
till strid emot sig; parterna
vädjade till de polska
statsmyndigheterna, vilka 1616 avsatte
Vilhelm. Denne uppmanade då
Polens fiende Gustav II Adolf av
Sverige att ingripa, och hans
anhängare W. Farensbach öppnade
Dünamünde för svenskarna, som
1617—29 tidvis voro herrar i
nästan hela K. Vilhelms son Jakob
(1642—82) sökte förgäves bevara
neutralitet mot Karl X Gustav
och var en tid den svenske
konungens fånge. Även under Stora
nordiska kriget var K. i svenskarnas
våld (1701—09). Då Fredrik
Vilhelm (1698—1711) avled
kort efter sin förmätning med
sedermera kejsarinnan Anna av
Ryssland, kom K. under ryskt
inflytande, och efter den kettlerska
ättens utgång 1737 indrogs ej K.
som ledigt län till Polen, utan
Anna gjorde sin gunstling v.
B i r o n till hertig av K.
Under dennes son och efterträdare
fullbordades införlivningen i
Ryssland med hertigens
tillbaka-trädande 1795. K. intog dock länge
en särställning; livegenskapen
upphävdes där 1817 och först på
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
