Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsarkivet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Krigsarkivet—Krigsavlöning
1314
mot välvillig neutralitet erbjöd
sitt samtycke till en fransk
annexion av delar av Belgien.
Närmaste krigsorsaken blev
tvisten om Slesvig och Holstein,
Preussens och Österrikes
gemensamma erövring från 1863—64,
vilken Österrike, men ej Preussen,
önskade utan villkor överlämna
till hertigen av Augustenborg (se
d. o. 3). Genom Gasteinfördraget
1865 fick Österrike tills vidare
förvaltningen över Holstein och
Preussen över Slesvig, men i
princip skulle hertigdömena
tillhöra bägge makterna gemensamt.
Då Österrike bröt
Gasteinfördraget genom att till tyska
förbundsdagen hänskjuta frågan om
her-tigdömenas framtida ställning,
lät Preussen sina trupper besätta
Holstein. Kort förut hade
Bis-marck föreslagit, att Österrike
skulle uteslutas ur Tyska
förbundet, ett tyskt parlament
sammankallas och överbefälet över den
tyska förbundshären delas mellan
Preussen och Bayern. Österrike
uppmanade då förbundet att
vidtaga militära åtgärder mot
Preussen, varpå Preussen 21 juni
förklarade Österrike krig. Då
Hannover, Sachsen och Hessen-Kassel
togo Österrikes parti,
inmarscherade preussarna i dessa länder,
vilka snabbt erövrades. Österrike
mottog även krigsförklaring från
Italien, som 8 april slutit ett
offensivförbund med Preussen. De
preussiska arméerna under H. v.
Moltkes ledning riktade
huvudangreppet mot Böhmen, där de
retirerande sachsarna förenat sig
med österrikarna under v.
Bene-dek. Huvuddrabbningen vid
Kö-niggrätz (Sadowa) blev en
avgörande preussisk seger på grund
av ett lyckligt ingripande av
kronprins Fredriks armé. Efter
österrikarnas reträtt till Mähren
besegrade preussarna dessas
bundsförvanter Bayern,
Württem-berg och Baden. Mot italienarna
vann Österrike däremot 24 juni
en seger vid Custozza. Men på
grund av behovet av trupper till
Wiens försvar efter Königgrätz,
beslöt kejsar Frans Josef dock att
söka separatfred med Italien.
Han erbjöd då Venetien till
Napoleon III, som skulle överlämna
det till Italien. Italienarna
av-slogo anbudet och fortsatte
kriget, varvid österrikarna till sjöss
vunno segern vid Lissa. — Under
preussarnas frammarsch mot
Wien sökte Frans Josef förgäves
förmå Napoleon III till en
militär intervention och ingick därpå
med Preussen preliminärfreden i
Nikolsburg 26 juli och freden i
Prag 23 aug. Villkoren inneburo
en seger för Bismarcks politik.
Tyska förbundet upplöstes och
Preussen fick fria händer att
bilda ett statsförbund i
Nord-Tyskland. Av de nordtyska
staterna införlivades Hannover,
Hessen-Kassel, Nassau och
Frankfurt am Main med Preussen,
ävensom Slesvig och Holstein, dock på
Napoleon III:s begäran med löfte
om folkomröstning till Danmarks
förmån i n. Slesvig. De övriga
nordtyska staterna förenades
1867 under Preussens ledning till
Nordtyska förbundet.
Med de sydtyska staterna slöt
Preussen i aug. freder och
försvarsförbund. Italien erhöll
Venetien genom freden med
Österrike i Wien 3 okt.
Krigsarkivet, se Arkiv sp.
655.
Krigsavlöning tilldelas all
personal vid mobiliserat
truppförband, stab, verk 1. inrättning.
För yrkesmilitär bortfaller
härvid fredsavlöning 1. pension. Äldre
benämning fältavlöning.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
42. — L e x. VI. Tr. 22. 6. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
