- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
1301-1302

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreolin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1301

Kreolin—Kreta

1302

dade ättlingarna av europeiska
invandrare av romansk stam
(fransmän, spanjorer, portugiser).

Kreoli’n, alkaliskt reagerande,
starkt luktande, antiseptiskt
medel, framställt ur stenkolstjära
och utgörande en blandning av
kresoler samt kolväten,
aromatiska baser och hartstvåler. En
emulsion av K. i vatten användes
huvudsaki. i kirurgin och
gyneko-login till tvättningar, spec. vid
illaluktande infektioner.

Kre’on, i grek. myt. son till
Menoikeus, broder till lokaste.
Se Oidipu ssagan.

Kreosot [-så’t],
destillationsprodukt av boktjära
(kreosot-olja), gul, oljelik vätska av
genomträngande röklukt, svårlöslig
i kallt vatten, innehåller bl. a.
gu-ajakol och kresoler. Användes
som invärtes antiseptiskt medel
vid tuberkulos, jäsningar i
tarmkanalen m. m. Kreosotolja
användes bl. a. vid impregnering
av trä.

Krepe’ra, se K r e v a d.

Krepitatio’n (av lat.
crepita’-re, knarra), knarrande 1.
smattrande ljud, som höres vid olika
förändringar i kroppen, t. ex. vid
gnidning av ruggiga ytor mot
varandra (av inflammerade senskidor
och senor, av benets brottytor vid
benbrott) 1. vid utvidgning vid
inandning av sammanfallna,
hop-klibbade lungalveoler.

Krepo’ng, se C r é p o n.

Kre’silas, grekisk bildhuggare,
verksam på Perikles’ tid. K.
till-skrives bl. a. originalen till en
porträttherm av Perikles (se ill.
till d. o.) och till en sårad amason
i Kapitolinska museet i Rom.

Kresmolo’g (av grek. kresmo’s,
orakelsvar), spåman. —
Kres-mologi’, spådomskonst.

Kresol [ så’l], CH3 C8H4 OH,
destillationsprodukt ur stenkols-

tjära, bestående i huvudsak av
orto-, meta- och parakresol,
gulbrun vätska av stark lukt, olöslig
i vatten. K. användes som grövre
desinfektionsmedel, t. ex. för
ex-krement 1. större föremål m. m. i
vatten 1. såplösning
(kresol-s å p a) 1. i blandning med kalk,
järnvitriol, sågspån
(”desinficerande karbolpulver”).

Krestomati’ (av grek. kresto’s,
nyttig, och manta’nein, lära),
läsebok, innehållande valda
representativa stycken ur ett lands
litteratur (jfr Antologi).

Kreta, forngrek. Krete,
nygrek. Kriti, lat. Ca’ndia, ö i ö.
Medelhavet, räknas till Europa
och bildar fyra nomarkier i
Grekland. Längd från ö. till v. 245
km., bredd 12—52 km. 8,591
kvkm. 350,000 inv. K. är ett
bergland, till största delen uppbyggt
av kalkstenar. Härligt
kustklimat. Dalarna och kusttrakterna
hysa rik växtlighet. K.
producerar främst olivolja och vin, vidare
sydfrukter, getost, silke m. m.
Befolkningen talar grekiska och
är väsentl. grekisk (dorisk) till
härstamning; flertalet är
grekiska katoliker, en mindre del
muhammedaner. Förnämsta
städer Kandia och Kanea.
Historia. K. har haft en
sten-åldersbebyggelse och från slutet
av 3000-t. f. Kr. en hög
brons-ålderskultur (se Egeisk
kultur). Ön var splittrad i
småstater, och i början stod ö. K.
med fyndorterna Gurnia, Moklos
och Palekastro högst; från
bronsålderns mitt märkas Faistos,
Hagia Triada och Knossos på
mell. K. ön beboddes tidigast av
en från de indoeuropeiska
grekerna skild stam. Under bronsålderns
senare del synas akaier ha
invandrat och omkr. 1000 följts av
dorer. Dorernas ålderdomliga

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free