Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koordinatsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Kopiös—Koppar
1188
tes på kopiebokens
silkespappers-blad. Numera tagas vanl.
brevkopior direkt i skrivmaskinen ss.
genomslag med begagnande av
infärgat papper,
karbo’npap-p e r, 1. ock framställes i
skrivmaskin 1. med ett spetsigt stålstift
på vaxat, tunt papper, s t e’ n
-cilpapper, en genombruten
skrift, som sedan insättes i en
d u p 1 i k a’ t or, i vilken
färgvätska pressas genom öppningar i
stencilen mot pappersark, som
inmatas i duplikatorn. På ung.
samma sätt framställas kopior i
m i m e o g r a’ f, varvid dock
originalskriften framställes med en
hård penna på ett papper, som
lägges mot en fint refflad
stålskiva. I h e k t o g r a’ f
framställes ett negativ så, att originalet
skrives med ett klibbigt bläck och
därefter tryckes mot den i en
grund låda gjutna, av lim och
glycerin sammansatta
hektograf-massan, som upptar bläcket och
avger det till ett stort antal
kopior.
Kopiö’s (av lat. copio’sus),
riklig; ansenlig.
Kopje (holl., huvud),
benämning på höjder, kullar och toppar
i Syd-Afrika; ofta i ortnamn.
Ko’ppa, forngrek. bokstav q,
varur lat. Q utgått. Av grekerna
användes K. eg. endast ss.
taltecken för 90.
Koppar, en i rent tillstånd gul,
starkt glänsande metall
(handelsvaran är röd av inblandad
koppar-oxidul). K. är seg och smidbar
intill rödvärme men spröd vid högre
temperatur och kan därför ej
vällas. Elektrisk ledningsförmåga
59, värmeledningsförmåga (silver
= 100) 73. Vid vanlig
temperatur oxideras den endast obetydligt
men överdrages i fuktig luft med
en grön hinna av basiskt
karbonat, ä r g. K. löses av salpetersyra
och koncentrerad svavelsyra men
ej av saltsyra 1. svagare syror
utan närvaro av oxidationsmedel.
Atomtecken Cu, atomvikt 63,57,
spec. v. 8,9, smältpunkt 1,057°. —
Framställning av
råkoppar. Ur malm, som
innehåller gedigen koppar, kan K.
direkt smältas, varigenom även
malmer med mindre än 1 % K. bli
brytvärda. — Oxid- och
karbonat-malmer bearbetas på torra vägen
genom smältning med kol och
slaggbildande ämnen i schaktugn
1. på våta vägen genom den
sönderkrossade malmens behandling
med en utspädd syra, varvid K.
går i lösning och sedan kan
utfällas med järnskrot i form av
cementkoppar. — Oftast
behandlas karbonatmalmerna
tillsammans med svavelhaltiga
malmer. De äldsta torra
metoderna äro väsentl. två: den
svensktyska och den engelska. Den
svensk-tyska metoden innebär, att
anrikad malm (med c:a 30%
K.) först underkastas röstning
(se d. o.). Därefter utföres skär ■
stensmältning, då den
rostade malmen blandas med kol och
slaggbildande ämnen samt
upphettas i schaktugnar. S k ä r
-sten (blandning av koppar- och
järnsulfider) och slagg få
ständigt avrinna till en förhärd, där
de skilja sig i tvenne lager, som
tid efter annan avtappas. Den
erhållna skär stenen undergår
fullständig röstning, död röstning,
blandas med kol och kvartshaltig
malm samt reduceras i schaktugn.
Den erhållna råkopparn
innehåller 90—96 % ren koppar. —
Vid den engelska metoden
användas i allm. flamugnar för de olika
operationerna, vilka äro
följande: röstning av malmen; råskär
-stensmältning med kol och
slaggbildande ämnen, varvid
koppar
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
