Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstvävnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Konsul
1148
Italiensk vävnad. 1300-t.
präglat ortskaraktäristisk genom
de olika sätt, varpå färger,
mön-stei’ och. vävnadsslag kombineras.
De senare äro dräll, damast,
rosengång (se dessa ord),
munka-bälte, opphämta, dukagång,
halvkrabba och krabbasnår (se
Opphämta), rödlakan (se d. o.),
flamsk (se Gobeläng), flossa
och finnväv (se dessa ord). Vissa
tekniker finnas endast inom ett
begränsat område, så t. ex.
rödlakan endast i Skåne och
angränsande landskap. Andra
tekniker förändra utseende, t. ex.
skånskt ”krabbasnår” och
norrländsk ”plockväv”, vilka utföras
på samma sätt. Färgen är
emellertid den textila konstens
förnämsta uttrycksmedel, och det är
främst genom
färgsammansättningen, man skiljer olika trakters
slöjd från vartannat. De rika,
bördiga bygderna ha livligare
färger, de höglänta, mera glest
bebodda trakterna däremot
dunkla, allvarligare. Till K. hör
även vävningen av de konstrika
band, som på de flesta håll ingå
i folkdräkten. De kunna
framställas dels i vanlig bandvävstol
(se Vävning) i
opphämtalik-nande mönster, dels med små
fyrkantiga brickor, ”slånnor”,
med hål i 4 hörn, ”brickband”,
dels med 4 pinnar, ”pinnband”,
”spedebonn”, dels också genom
flätning, ”skackband”, ”saxade”
1. ”smöjade” band.
Ko’nsul (lat. co’nsul). 1. De
två högsta ämbetsmännen i den
romerska republiken. Till en början
hade de nästan alla konungens
befogenheter, utom de sakrala.
Sedermera överflyttades
skattskrivningen till censorn och
juris-diktionen till pretorn, men K.
bevarade i huvudsak den
verkställande makten. De valdes för
ett år i sänder på comi’tia
centu-ria’ta, före 366 f. Kr. endast bland
patricierna. Året benämndes efter
konsulsparet. K:s ämbetstjänare
voro 12 liktorer, som buro fa’sces
(se d. o.). K. ledde
folkförsamlingarnas och senatens
förhandlingar samt förde urspr. befäl i
krig. Då blev det även vanligt,
att K. efter sitt ämbetsår
tilldelades prokonsulat. Under
kejsartiden behöllo K. ett fåtal
funktioner, och värdigheten blev ett
Italiensk vävnad. 1400-t.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
