Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstantinopel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Konstantinopel
1122
största stad och till 1923 dess
huvudstad, utomordentligt
vackert belägen på de kuperade
stränderna vid Bosporens
mynning i Marmarasjön. 900,000 inv.,
med förstäderna 1,1 mill., större
delen muhammedaner, mest
turkar. Det äldsta K., Stambul i
inskränkt bet., ligger på en
trekantig halvö mellan Marmarasjön i
s., Bosporen i ö., Gyllene Hornet,
en vik av Bosporen, i n. och
begränsas i v. av den gamla
stadsmuren. Gatorna äro trånga,
krokiga och smutsiga, husen
mestadels av trä. över Gyllene Hornet
föra två broar till Galata och
Pera, den ena, ”Nybron” 1.
Galata-bron, en av världens livligast
trafikerade platser. Galata (med
Galatatornet, huvudsaki. från
1300-t.) är K:s hamnstad och
affärslivets medelpunkt. Högst i
n. ligger den europeiska
stadsdelen Pera. I n.ö. ligger palatset
Dolma Bagtje, de sista
sultanernas residens. På asiatiska sidan
ligga Skutari, med rent
orientalisk karaktär, och förstäderna
Haidar Pasja (utgångspunkt för
Bagdadbanan) och Kadiköi
(Kal-kedon). — I Stambul finnas de
mest bekanta byggnaderna och
platserna, främst Seraljen, förr
sultanens bostad, ett komplex av
smärre parkomgivna byggnader,
kiosker, av vilka ett par nu äro
museer, däribland Nya museet och
Tjinilikiosken med märkliga
antika och bysantinska samlingar,
vidare Höga Porten med
ämbets-lokaler m. m., den 1894 genom
jordbävning förstörda, nu delvis
återuppbyggda Stora basaren och
krigsministeriet, Seraskeratet,
samt Atmeidan, en stor, öppen
plats, där medeltidens hippodrom
låg. Bland K:s otaliga moskéer
och kyrkor märkas främst
Sofia-moskén, Hagia (1. Aja) Sofia,
uppförd 532—37 av Antemios
från Tralles och Isidoros från
Miletos (se ill. till
Byggnadskonst sp. 839 och
Bysantinsk konst sp. 886), vidare
Sergios- och Bakkoskyrkan, byggd
527, nu moské, kallad Kütjük Aja
Sofia, Irenekyrkan, anlagd 532,
nu tyghus, Muhammed II :s
moské, byggd 1463—69, Bajazid
II :s moské, uppförd 1497—1505,
Soliman I:s moské, Sinans
mästerverk, uppförd 1550—56, Ahmed
I:s moské och Jeni Validemoskén
från 1600-t. I Ejubmoskén,
anlagd 1459, omgjordade sig sulta-
36. — L e x. VI. Tr. 0. 6. 25.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
