Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompensationsapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Komplexa tal—Komplutensiska bibeln
1068
komplexa föreningen förlora sina
spec. ionegenskaper. Vissa ämnen,
t. ex. cyankalium och koboltsalter,
ha särskilt lätt att bilda K.
Komplexa tal. Vid lösning av
algebraiska ekvationer uppträda
ofta kvadratrötter ur negativa
tal. Då dessa kvadratrötter
tydligen ej kunna vara reella, införde
man tidigt en ny sorts tal,
imaginära tal. Dessa skrivas
som ett reellt tal, multiplicerat
med den imaginära enheten
i - V— 1- Summan av ett reellt
och ett imaginärt tal, x 4- iy, där
x och y reella, kallas K. Talen
x -f- iy och x — iy kallas
kon-j u g e r a d e. -—• Låter man x
och y betyda koordinaterna för
en punkt i ett rätvinkligt
koordinatsystem, får man en bekväm
geometrisk framställning av K.
De olika räkneoperationerna med
K., som aritmetiskt kunna
härledas ur räknelagarna för reella
tal och ur relationen i2 = — 1,
få härvid en enkel geometrisk
tydning. Vinkeln mellan abskissaxeln
och linjen från origo till den
representerande punkten kallas
talets argument, linjens längd
dess absoluta belopp 1.
modul. — Införandet av
transcendenta funktioner av K.
betydde ett ofantligt framsteg för
matematiken, spec.
funktionsteo-rin. Bland de första vinsterna var
upptäckten av samband mellan
olika funktioner, ss.
exponential-funktionen och de trigonometriska
funktionerna. K. finna nu
användning inom nästan alla
matematikens grenar. — De av W. R.
Hamilton införda k v a t e r n i
o’-n e r n a äro en generalisering av
K., där den imaginära enheten i
är ersatt av tre nya enheter i, j
och k. En kvaternion har alltså
formen abi ej dk. De ha
fått användning i Maxwells teori
och ha legat till grund för den
moderna vektoranalysen.
Komplexio’n (lat. comple’xio,
sammanfattning), yttre
kropps-beskaffenhet.
Komplice’ra (lat. complica’re,
veckla ihop), inveckla.
Komplikatio’n (lat.
compli-ca’tio), hopveckling. Psyk. Hos
Herbart, Wundt m. fl. beteckning
för association (se d. o.) mellan
förnimmelse- 1.
föreställningsfak-torer från olika sinnesområden, ss.
mellan synbilden av det tryckta
ordet och föreställningen om dess
klang för örat. — Med.
Beteckning för sjukdom, som tillstöter
och förvärrar ett förut befintligt
sjukligt tillstånd.
Komplima’ng 1. k o m p 1 i
-m e’n t (fr. compliment),
hövlig-hetsbetygelse, artighet, artigt
yttrande. — K o m p 1 i me n t
e’-r a, säga artigheter, berömma.
Komplo’tt (fr. complot),
hemlig förberedelse till en handling,
sammansvärjning. — Jur. K. 1.
stämpling säges vara för
handen, då två 1. flera personer
i samråd beslutit verkställandet
av något brott. Envar, som
deltagit i K. och vid brottet
närvarit 1. gärningen främjat 1.
efteråt tillhandagått
gärningsmannen, straffas som vore han
själv gärningsman. Har så ej
varit fallet, straffas deltagare i K.
antingen ss. anstiftare 1. ss.
delaktig. Kommer brottet icke till
utförande, utgör K. endast
förberedelse till brott, vilken enl.
svensk rätt i allm. ej är straffbar.
Komplute’nsiska bibeln, ett
efter staden Complutum (nuv.
Alcalå de Henares) i Spanien
uppkallat, för sin tid storartat,
av kardinalen Ximenes med
biträde av flera lärde utgivet
bibelverk, innehållande G. T:s och N.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
