Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klädedräkt - Klädesholmen - Klädesmalar - Klämtning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Klädesholmen—Klämtning
948
Klädesmalar. Pälsmalen.
ken, från 1830-t. kombinerad med
fadermördare (se d. o.)
utträngdes vid 1800-t:s mitt av mindre
halsdukar, än knutna, än sydda.
Knäbyxor veko under empiren för
långbyxor (jfr
Sans-culot-ter), som antingen voro snäva
och damasklika och ofta
nedstop-pade i stövlarna 1. vidare. Stövlar
bortlades efter empiretiden, och
byxorna ha sedan varierat i vidd
och fason. Håret bars efter
perukens bortläggande först halvlångt
men från omkr. 1800 kortklippt
och var vanl. kammat i tupé
framtill ända till 1840-t., då den släta
benade frisyren blev allmännast.
Skägg var vanligt under 1830—
90-t., därefter enbart mustascher,
numera slätrakat ansikte. Den
trekantiga hatten vek vid
revolutionen för den fram och bak
uppvikta. Cylinderhatten, som blev
modern under empiren, höll sig
hela 1800-t., men ersattes från
1870- och 1880-t. alltmer av den
styva rundkulliga hatten och av
den mjuka filthatten, vilka tävlat
i popularitet. — Medan
Frankrike i stort sett dominerat
dammoderna allt från 1500-t :s slut,
har den ledande ställningen på
herrmodernas område från 1780-t.
intagits av England. Även de
praktiska amerikanska moderna
ha under 1900-t. spelat stor roll.
Klädesholmen. 1. Socken i
Göteb. 1., jämte Rönnäng pastorat
i Göteborgs stift. 880 inv. — 2.
Klädesholmen och K o
-holmen, municipalsamhälle i
K. 1. 750 inv.
Klädesmalar, inomhus
allmän-na M a 1 f j ä r i 1 a r, vilkas larver
leva av kläder o. d. Vingbredden
varierar mellan c:a 10 och 20 mm.
Larverna äro vitaktiga med brunt
huvud. Vanligast är
pälsmalen, Ti’nea pellione’lla.
Fram-vingar grågula, bakvingar
askgråa. På våren läggas äggen på
pälsvaror, kläder o. d. Larverna
omge sig med ett hölje av
tygtrådar. Gula klädesmale n,
Tine’ola bisellieTla, liknar
pälsmalen, men larverna hålla till i
långa, vävda rör i pälsverk,
ylletyger o. d. Hos gulhuvade
f iltm alen, Mono’pis
rusticeT-la, vars larver leva bl. a. på filtar,
äro framvingarna spräckliga i
svart och brunt. Även k o r n m a
-1 e n, Tinea grane’lla, vars
fram-vingar äro gråvita och
mörkfläckiga, lägger stundom sina ägg på
gamla kläder, fjädrar o. d. Dess
larver leva dock företrädesvis på
spannmål, spec. råg, på torkad
frukt m. m. och kunna anställa
stor skada i spannmålsmagasin.
— Som ”malmedel” användas
bl. a. starkt luktande ämnen, ss.
naftalin och kamfer, vilka läggas
bland kläderna för att hindra
ägg-läggning. Kornmalen bekämpas i
spannmålsmagasin genom
luft-ning av spannmålen 1.
desinfektion med kolsvavla o. d., genom
att uppsamla larverna med
fuktiga skynken, som läggas över
spannmålen och sedan försiktigt
avtagas, m. m.
Klämtning, klockringning med
enstaka, av långa uppehåll
åtskilda slag, brukas i den katolska
kyrkan vid åtskilliga tillfällen ss.
maning till bön. Bl. a. märkes K.
pro pace (för frid) morgon och
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
