Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klamstoppare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S67
Klappmyts—Klarinett
868
vändas till avel. K. kunna
kastre-ras.
Klappmyts, se S ä 1 a r.
Kla’proth [-råt]. 1. Martin
Heinrich K., f. 1743, d. 1817,
tysk kemist, prof, i Berlin 1810.
K. var främst mineralanalytiker
och upptäckte grundämnena
ceri-um, titan och zirkonium. — 2.
Heinrich Julius K., f.
1783, d. 1835, den föreg:s son,
tysk orientalist, prof, i asiatiska
språk i Berlin 1816, företog på
ryskt uppdrag en studieresa i
Kaukasien, varöver han utgav
flera arbeten. Bland hans
språkliga arbeten märkas Mémoires
relatifs å 1’Asie (3 bd, 1824—28)
m. fl.
Klara, församling i Sthlm,
omfattande s.v. delen av Norrmalm.
11,445 inv. — Kyrkan, en
enskep-pig tegelkyrka, började uppföras
av Johan III 1580 på den rivna
Klara klosterkyrkas (se Klara,
den heliga) grund. Tornet
ombyggdes 1627 men nedblåste
1717. 1751 härjades kyrkan av
eldsvåda men återuppbyggdes och
invigdes 1753. Nuv. tornet
byggdes av H. Zetterwall 1884—86.
Altartavlan, målad av J.
Hoff-man 1766, omgives av två änglar,
modellerade i gips av Sergel;
valvmålningar, utförda av O.
Hjortz-berg (1907). Inuti kyrkan
befinner sig G. F. Gyllenborgs grav, på
kyrkogården Bellmans, Leopolds
och Anna Maria Lenngrens.
Klara, den heliga, f. 1194,
d. 1253, katolskt helgon, var av
en rik och ansedd släkt i Assisi.
Gripen av Franciskus’ ideal,
beslöt hon att viga sitt liv åt dess
tjänst (1212) och inflyttade en
tid därefter jämte en syster och
några andra kvinnor i ett litet,
av Franciskus iordningställt
kloster. Liknande stiftelser av k 1 a
-r i s s i n n o r L, som de länge
kallades, Franciskus’ andra orden,
uppväxte mycket snabbt både
inom och utom Italien. Även
för dem sammanställde kardinal
Ugolino (se
Franciskan-orden sp. 453) en regel (1218
-—19). Nya regler utfärdades av
Innocentius IV, vilka bl. a.
bestämde, att klarissinnorna skulle
lyda under franciskanernas
generalministrar och provinsialer. K.
själv kanoniserades redan 1255
(åminnelsedag 12 aug.). F. n.
torde finnas omkr. 150 kloster,
med inemot 10,000 nunnor. — I
Sthlm grundades av Magnus
Ladulås på 1280-t. ett
Klaraklos-ter på n. malmen (i nuv. Klara
förs.), vilket bestod till 1527, då
det nedrevs och nunnorna
överflyttade till det utrymda
grå-munkeklostret pä Riddarholmen.
Klarafors, se Forshaga.
Klara malmfält,
järnmalmsfält med anrikningsverk i
Vintrosa och Tysslinge socknar,
Örebro 1. Malmen, som håller c: a 58
% järn och 0,05 % fosfor,
överlagras av ett c:a 17 m. mäktigt
lager av kambrisk sandsten. Äg.
a. b. Klara gruvor, Vintrosa,
grundat 1917.
Klarbär, se P r u n u s.
Klare’ra, eg. göra klar (=
färdig) ; betala en skuld. Handelst.
Göra ett skepp klart för ut- 1.
inlöpande i hamn genom betalning
av vederbörliga avgifter (se
Inkl ar e r a).
Klarine’tt, cylinderformat
blås-instrument av trä med
näbbformat munstycke, försett med ett
rörblad, som vid anbläsningen
bringas att vibrera. Tonhålen
slutas med klaffar 1. fingrarna. K.,
som med undantag av den i c
stämda hör till de transponerande
instrumenten, noteras vanl. i
vio-linklav samt har ett tonomfång
(från ostrukna e) av över tre
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
