Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesisk konst - Kinesisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Kinesisk litteratur
832
hantverket frodades dock men
övergick till massproduktion.
Under kejsar Kang-hi (1662—1722)
stod dock porslinet relativt högt,
men under Kien-lung (1736—
1796) sökte man alltmer att på
kvalitetens bekostnad
tillfredsställa den oerhörda efterfrågan
från Europa, vilket ledde till
simpla och effektsökande
massprodukter. Andra grenar av
konsthantverket förmådde ännu
under 1700-t. att framställa
vackra och nätta ting, arbeten i
jade, lack och emalj, men när
Kina under 1800-t. definitivt
öppnade sina portar för
västerlandet, berövades det snart varje
spår av konstnärlig kultur, och
K. har i modern tid visat sig
oförmögen till någon som helst
förnyelse. — Se även
Bildhug-g a r k o n s t och
Byggnadskonst.
Kinesisk litteratur. Den äldsta
K. utgöres av de s. k.
konfucian-ska klassikerna, de ”heliga
böckerna”, samlade och bevarade åt
eftervärlden av Konfucius:
Shu-king, ”Dokumentens kanon”,
huvudsaki. högstämda anföranden
av forntida kejsare och
statsmän (från 2300—600 f. Kr.),
Shi-king, ”Odenas kanon”,
folkpoesi samt offer- och festhymner,
de flesta från tidig Chou, I-king,
”Förvandlingarnas kanon”, en
spådomsurkund, tillskriven
Chou-k u n g, och Chun-tsiu, ”Vår och
höst”, furstendömet Lus annaler
från 722—481 f. Kr., utdrag av
Konfucius själv, gjorda så att
de skola utgöra ett värdesättande
av vasallfurstarnas handlingar.
Till de heliga skrifterna räknas
vidare Lun-yü, Konfucius’
samtal, upptecknade av hans
lärjungars lärjungar, Meng-tsi,
filosofen M e n g s (lat. Mencius,
d. 289 f. Kr.) verk, samt Li
Ki, Ritmemorialet. Ur denna
sista kanon ha två kapitel,
Ta-hüo, ”Den stora läran”, och
Chung-yung, ”Medelvägen”,
särskilt utbrutits och bilda tills, med
Lun-yii och Meng-tsi de s. k.
Si-shu, ”De fyra böckerna”, medan
övriga ovannämnda verk
sammanfattas ss. Wu-king, ”De fem
kanon”. Till de konfucianska
klassikerna i vidsträcktare mening
räknas vidare två andra
ritsam-lingar, I-li och Chou-li,
encyklo-pedin ör-ya, Hiao-king,
”Barna-pietetens kanon”, samt tre
kommentarer till Chun-tsiu, av vilka
de avKung-yangKao och
Ku L i a n g - chi kodifiera
traditionen av mästarens muntliga,
moraliska bedömande av
Chou-tidens historia, medan den tredje,
Tso-chuan, är en brett lagd,
mästerlig historisk skildring av hela
Chun-tsiu-tidens kinesiska
historia. Vid sidan av denna
konfucianska litteratur har Choutiden
att uppvisa ett flertal märkliga
verk, dels från den taoistiska
skolan, L a o -1 s i s Tao-tö-king
och Chuang-tsis mästerliga
apologier (jfr Kina. Religion),
dels av altruisten Mo Ti, en
självständig filosof av betydande mått,
dels de historiska verken Kuo yü
och Chan kuo tsö, dels slutligen
av en centralkinesisk diktarskola
(viktigast K ii Y ü a n), vars
verk, samlade under benämningen
Chu tsi, ”Elegierna från Chu”,
åtnjuta högt anseende. — Efter
bokbränningskatastrofen 213 f.
Kr. gick K. en ny glanstid till
mötes under de två
Handynastierna. Intresset att rädda
forntids-litteraturen gav impulsen till ett
blomstrande lärdomsliv, och
kon-fucianismens tankevärld
utformades av Tung Chung-shu,
Y a n g H i u n g m. fl.
Självständiga och mot konfucianismen
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
